Utan nya pengar i miljonklassen är risken uppenbar att Kåkens arbete för unga vuxna måste minskas radikalt eller till och med skrotas.
– Kåken gör ett fantastiskt arbete och det skulle vara fruktansvärt om det inte fick fortsätta, säger Ingegärd Jansson, barnmorska vid landstingets ungdomsmottagning som ligger i direkt anslutning till ungdomshuset vid Stjärneboskolan.
Arvsfonden stöttar
Kåken drivs som projekt av Fauk (Föreningen för alternativ ungdomsverksamhet i Kinda) sedan 2012.
Under tre år har Allmänna arvsfonden stöttat med drygt en miljon kronor per år medan Kinda kommun årligen lagt 800 000 kronor.
Kommunen klubbar sannolikt samma summa för 2015 i fullmäktige på måndag.
Upphör
Däremot upphör det treåriga projektstödet från arvsfonden. Här är tanken att lyckosamma projekt ska övergå i permanent verksamhet.
Och framgångsrikt har Kåkens arbete varit. Med en rad studiecirklar, föreläsningar, festivaler och utställningar där ungdomar tagit initiativ och genomfört sina egna idéer.
Ett annat liv
Allt för hitta sig själva, våga vända sig till vuxna, se att det finns ett annat liv som är mer lockande än en destruktiv tillvaro med droger och kriminalitet.
Corren berättade i februari om Kåkens socioekonomiska bokslut för 2013. Det visade att insatser för unga på glid ger både
mänskliga och ekonomiska vinster. I siffror handlade det om 8,4 miljoner kronor för 2013.
"För passiv"
Hans Måhagen (S), blivande kommunalråd, säger:
– Vi vill verkligen att arbetet kan fortsätta och har uppmanat Fauk att söka bidrag från olika håll. Vi har även erbjudit oss att hjälpa till i det arbetet.
Det blivande oppositionsrådet Lars Karlsson (FP) anser att det är en alldeles för passiv inställning.
– Jag tycker kommunen bör gå in och finansiera Kåkens arbete. Annars är risken stor att man skjuter sig själv i foten och får högre kostnader på sikt.
Inga räkmackor
En viktig samarbetspartner vid ungdomshuset är studieförbundet ABF Linköping.
– Kåkens verksamhet är klockren i våra ögon. Där serveras inga färdiga räkmackor. I stället är ungdomarna med i planering och genomförande, säger Tomas Lindgren, folkbildare vid ABF.
Det sker i form av teknisk utrustning för musik. Men även i studiecirklar där antalet studietimmar har gått från noll till 1 600 timmar på kort tid.
Det leder i sin tur till aktivitetsstöd från både stat och kommun.
– Varje kommunal krona i stöd genererar dubbelt så mycket från staten.
Natt och dag
Frågan är hur Kåken kan överleva även om de ekonomiska förutsättningarna minskar drastiskt.
– Det är upp till kommunen vilken verksamhet man vill ha, säger ungdomslots Lena Johansson.
– Vi vill ju helst behålla det vi har.
Tillsammans med fritidsledare Per Lundström har hon tidvis bokstavligen arbetat både dag och natt för att förverkliga tillkomsten och ambitionerna vid Kåken.
– Om det blev bra skulle kommunen permanenta verksamheten när pengarna från arvsfonden tog slut.
– Nu vet jag inte om vi orkar fortsätta om vi gång på gång måste bevisa att kommunen sparar pengar på det vi gör.
Nordiskt intresse
Kåkens arbete har gett eko både i Sverige och utomlands.
Lena Johansson är bland annat inbjuden till en nordisk konferens i Helsingfors i januari för att berätta om sina erfarenheter från ungdomshuset i Kisa.