Räddningstjänsten föredrar batteriljus till advent

Sett till invånarantal är det många bränder i byggnader i Kinda kommun. Det berättade räddningstjänstens ställföreträdande chef Rickard Wärn under ett informationsmöte i Kisa.

Ann-Sofie Wissmar (t.v) jobbar som mäklare. Tillsammans med Pernilla Johansson (andra från höger) som jobbar på bank och Helena Hellsten (t.h) som är skadeförebyggare i Linköping hade hon bjudit in räddningstjänstens ställföreträdande chef Rickard Wärn. "Det är billigare och enklare att köpa en ny pulversläckare när den gamla är slut än att fylla på behållaren", berättar de.

Ann-Sofie Wissmar (t.v) jobbar som mäklare. Tillsammans med Pernilla Johansson (andra från höger) som jobbar på bank och Helena Hellsten (t.h) som är skadeförebyggare i Linköping hade hon bjudit in räddningstjänstens ställföreträdande chef Rickard Wärn. "Det är billigare och enklare att köpa en ny pulversläckare när den gamla är slut än att fylla på behållaren", berättar de.

Foto: Sofia Wiman

Kisa2023-11-16 05:00

Antalet byggnadsbränder är relativt stabilt från år till år. Under 2022 ryckte räddningstjänsten ut till cirka 10 300 bränder i byggnader i Sverige. Det har de senaste tio åren legat på i genomsnitt 10 500 per år, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

I Kinda kommun var det 18 brand i byggnad under 2022, berättar Rickard Wärn, som är ställföreträdande chef på räddningstjänsten i Kinda kommun.

– Sett till antalet invånare i kommunen är det många, säger han under torsdagskvällen den 9 november, då han höll i ett informationssamtal om brandsäkerhet i Länsförsäkringars lokaler i Kisa.

Rickard är noga med att påpeka att en stor del av dessa bränder rör sig om brand i skorsten, vilket räknas som brand i byggnad.

undefined
"Räddningstjänsten i Kisa, Rimforsa och Horn är på plats inom 10 minuter. I ytterområdena kan det ta något längre tid", säger Rickard Wärn, ställföreträdande chef på Räddningstjänsten i Kinda kommun. Brandvarnare räddar liv.

Spisen är den vanligaste orsaken till att brand uppstår i hemmet.

– Det kan handla om torrkokning eller att man spillt olja på en het platta, säger Rickard.

Levande ljus är också en mycket vanlig orsak till brand.

– Nu i december måste man vara extra försiktig – i adventstider uppmanas vi ju att tända ljus, säger Ann-Sofie Wissmar som är mäklare på Länsförsäkringar i Kisa.

– Det är viktigt att tänka på att blåsa ut dem när man lämnar ett rum, säger hon.

undefined
I adventstider ska man vara försiktig med levande ljus. "Batteridrivna ljus är mycket säkrare", säger Rickard Wärn. Fotot är en arkivbild.
undefined
Rickard Wärn är ställföreträdande chef på Räddningstjänsten i Kinda kommun. Här informerar han om brandsäkerhet. "Tänk på att kontrollera brandvarnarna regelbundet", säger han. Man bör ha en brandvarnare per 60 kvadratmeter.

Rickard tillägger att batteridrivna ljus är mycket säkrare, och passar på att nämna att brandvarnare kan rädda liv.

– Ett år satte jag upp tre brandvarnare i min fars hem när han inte var hemma. Det var min julklapp till honom.

undefined
Pernilla Johansson jobbar på bank i vanliga fall. Här pratar hon och Rickard Wärn om hur man brandsäkrar sitt hem.

En annan sak man ska tänka på är att alltid dra ur laddaren ur väggen när man har laddat sin mobil. Räddningstjänsten rekommenderar också minst en brandfilt i varje hushåll.

undefined
Mobilladdare som sitter kvar i väggen när mobilen inte laddas är en orsak till bränder. "Det krävs så lite, om sladden är trasig ska man slänga den direkt", säger Rickard. Bilden är en genrebild.
undefined
Ann-Sofie Wissmar (t.v) jobbar som mäklare. Tillsammans med Pernilla Johansson (andra från höger) som jobbar på bank och Helena Hellsten (t.h) som är skadeförebyggare i Linköping hade hon bjudit in räddningstjänstens ställföreträdande chef Rickard Wärn. "Det är billigare och enklare att köpa en ny pulversläckare när den gamla är slut än att fylla på behållaren", berättar de.

Helena Hellsten är skadeförebyggare i Linköping. Hon har varit med och anordnat kvällens informationsträff.

– Jag lever som jag lär, jag har allting hemma, säger hon.

undefined
Ludvig Berg fyller 3 år i april. Han tyckte att det bjöds på goda kakor under kvällen när Räddningstjänsten informerade om brandsäkerhet i Länsförsäkringars lokaler i Kisa.

Kisaborna Inger Johansson, Laila Helgesson och Kerstin Karlsson Järv är på plats för att lära sig mer om brandsäkerhet.

– Min brandsläckare är så tung att jag inte orkar lyfta den, säger Inger.

undefined
Pernilla Johansson lämnar över en kasse med bland annat bandage, viltolycksremsa och information om brandsäkerhet till Inger Johansson.

– Vi behöver lära oss hur man sätter upp en brandvarnare, säger Laila.

undefined
Laila Helgesson (t.v) och Kerstin Karlsson Järv kom för att få tips om hur man brandsäkrar sitt hem. "Vi vill lära oss hur man sätter upp en brandvarnare", säger de.

Det är dock inget räddningstjänsten kan hjälpa till med.

– Man får be en vän eller släkting, säger Rickard.

Som fastighetsägare ansvar man för att utrustning för släckning av brand och brandvarnare finns.

– Det viktigaste är att man räddar sig själv, men man behöver känna till att man enligt lag är skyldig att varna och tillkalla hjälp via 112, säger Rickard.

undefined
Ludvig Berg, snart 3 år, åt hellre kakor än lyssnade till information från Rickard Wärn (t.v. i bakgrunden). Eftersom hans mamma Pernilla Johansson var med och organiserade kvällen, hade han med sig mormor Pia Johansson (t.h. i bakgrunden).
Tips för brandsäkrare hem

Ha alltid minst en brandfilt.

Testa brandvarnarna regelbundet.

Pulversläckare släcker alla typer av bränder. Skaka den två gånger om året, och byt ut en oanvänd släckare efter 10 år. Tillverkningsdatum finns alltid på svensktillverkade behållare.

En brandsläckare är förbrukad efter att ha använts vid ett brandtillfälle.

Vid brand – rädda, varna, larma. Försök att släcka om det är möjligt, men utsätt dig aldrig för fara. 

Räddningstjänsten i Kisa, Rimforsa och Horn är på plats inom 10 minuter. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!