Traditionen att skjuta på måltavla i Kisa går tillbaka till 1862 när jägmästare Erik G:son Hjort bildade Kinda jägargille. Han hade egen skjutbana vid sitt jägmästarboställe Råstorp strax öster om samhället. 1871 fanns också en skjutbana vid torpet Trädgårdslund som ligger strax intill den nuvarande idrottsplatsen.
Ytterligare ett bösskott närmare centrum, vid foten av Singelberget, stod skyttegillets nuvarande 300-metersbana klar 1905.
Siktet för de frivilliga skytterörelserna i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var främst inställt på att med vapen kunna försvara sig i en krigssituation eller att förkovra sig som jägare. Förutsättningar som även gällde när Kisa skyttegille bildades 1902.
Världsläget kom därför att spela en stor roll för medlemsregistret fram till 1940-talet med toppar i samband med unionsupplösningen mellan Sverige och Norge 1905 samt vid de båda världskrigens utbrott.
Här ligger också förklaringen till skyttegillets nära samarbete med hemvärnet.
Men framför allt är det tävlingsskytte som har varit gillets signum genom åren. Bland flera duktiga skyttar märks Fritz Hellström som är föreningens ende förbundsmästare i fältskjutning efter en lyckad tävling i Norsholm 1922.
Mästerskytten är dock Ingemar Nilsson som hade stora framgångar under 1960-talet. Bland annat deltog han i svenska landslaget i både fält- och stridsskytte.
Skyttegillets jubileumsutställningen invigdes på lördagen av Göran Larsson som med sina 60 år i föreningen, varav 57 år som kassör, är gillets verkliga nestor. Även hans bror Erik Larsson var en trotjänare av stora mått. När han avled 1991 hade han suttit i Gillets styrelse i 45 år varav 41 år som ordförande.
Rolf Lywén är ytterligare en hängiven medlem. Dels som sekreterare sedan slutet av 1960-talet, dels som pådrivande motor i ungdomsarbetet som gett resultat de senaste åren. Bland flera unga duktiga tjejskyttar märks bland andra systrarna Josefine, Therése och Marielle Karlsson som tillhör östgötaeliten i luftgevärs- och korthållsskytte tillsammans med Regina Norrstig och Johanna Andersson.
1907 bildas gillets musikkår som består av Oscar Lindström, Otto Blomberg, Simon Gustafsson, Ernst Nilsson, Albin Lyvén, Aldor Bäck och Ivar Salomonsson.
1910 byggs en dansbana vid infarten till den nuvarande skjutbanan. Kostnad: 726 kronor och 53 öre.
1916 erövrar en kvinnlig skytt för första gången ett utmärkelsetecken inom gillet. Hon heter Maja Hellström.
1927 vinner Fritz Hellström gillets första riksmedalj i guld.
1931 blir gillet förbundsmästare i fältskytte för lag.
1941 bygger byggmästare Hugo Pettersson en nytt dass vid skjutbanan till en kostnad av 49 kronor och 40 öre.
1956 tas den nya korthållsbanan i bruk.
1965 blir ett år med stora tävlingsframgångar. Ingemar Nilsson segrar i stortävlingen Västerviksträffen och Gösta Gustavsson vinner skol-DM.
1977 fyller skyttegillet 75 år och vid en jubileumstävling lyckas en deltagare med rikoschett mot lössnö skjuta av en kraftledning och mörklägga hela Tidersrum med omnejd.
1984 flyttar föreningen in i nya lokaler i Stjärneboskolan.
1997 inleds framgångarna för flera unga tjejer i luftgevärs- och korthållsskytte.
2000 tar föreningen hem flera titlar inom förbunds- och regionmästerskapen samt når finalplatser i SM med luft- ock korthållsgevär.
(Källa: Kisa skyttegille: De första hundra åren 1902-2002. Sammanställd av Rolf Lywén).