Skymning eller ljus över husen?

En aktuell husesyn av äldre bebyggelse i Kisa kan bli en skattkarta för Kinda kommun. Frågan är om den styrande majoriteten har mod, kraft och medel att satsa pengar på en ny inventering.

Oro i luften. Den äldre bebyggelsen vid Borgarbergets södra sluttning har stått pall i över ett hunda år.

Oro i luften. Den äldre bebyggelsen vid Borgarbergets södra sluttning har stått pall i över ett hunda år.

Foto: David Lindqvist

KISA2015-07-31 09:00

Den senaste genomgången av äldre kvarter i Kisa är från 1976. På tok för gammal, enligt Marie Hagsten, byggnadsantikvarie vid Östergötlands museum.

– Den är föråldrad och håller inte utan en uppdatering. Eller att man gör en ny.

Vilken betydelse har en inventering?

– Den är ett kunskapsunderlag som talar om vad som är bevarandevärt och kulturhistorskt värdefullt. Utifrån inventeringen ska kommunen tolka att PBL (plan- och bygglagen) efterlevs när det gäller varsamhetskrav och detaljplaner. Det ger en fantastisk möjlighet att skydda bebyggelsen.

Digitalt

Gösta Gustavsson (M), ordförande i miljö-, bygg- och räddningsnämnden, välkomnar en ny husesyn.

– Det optimala vore en uppdatering plus ett tillägg med nyare hus från tiden 1945–1975. Och då i digital form så att vi kan lägga ut den på hemsidan för att göra den mer tillgänglig för allmänheten.

Han är dock tveksam till att kommunen är beredd att lägga pengar på en ny inventering.

– Det måste finnas en vilja hos beslutsfattare och det gäller att hitta en bra motivering till att göra den. Inventeringen måste ha ett moraliskt värde och får inte bara bli ytterligare en pärm på hyllan.

Marie Hagsten ser snarare en dagsaktuell dokumentation som en investering som på sikt kan generera intäkter för kommunen.

– Den kan bli en stor tillgång vid marknadsföringen av Kinda kommun och Kisa.

Högt värde

Gösta Gustavsson håller med om att den äldre bebyggelsen i Kisa har ett högt värde.

– Den berättar om epoker i samhällets utveckling och man får hoppas att privata fastighetsägare vill bevara sina hus så mycket som möjligt.

Och om det inte sker?

– Det finns en gräns för hur länge man får missköta en byggnad. Var den gränsen går är jättesvår att dra, säger Gösta Gustavsson.

– Ägare till äldre hus har åtminstone ett moraliskt ansvar och får de en historik kring huset blir det lättare att ta till sig.

Han vill också att husägare i större utsträckning frågar om råd innan de ändrar på byggdetaljer eller målar om.

– Det finns många duktiga personer med mycket kunskap. Det skulle byggförvaltningen kunna jobba med. Samtidigt är det en resursfråga. Vi har två byggnadsinspektörer och de har häcken full redan. Man skulle också kunna tänka sig att någon arrangerar informationsträffar om äldre hus.

Osymmetriskt

Nu är det inte bara eftersatt underhåll och respektlösa ändringar som kan förvanska en byggnad, enligt Gösta Gustavsson.

– Du behöver inte röra en millimeter på kåken förrän den kan bli förstörd.

Han syftar på de populära trädäcken som bokstavligen växer som svampar i trädgårdarna.

– Det finns ju trädäck stora så att halva Kisa får rum.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om