Vi träffas i Kisa hembygdsgård. Vackert faluröda byggnader med en vidunderlig utsikt över Kisasjön långt, långt därnere. På tisdag är här allsång till Bertil Nilssons minne men på lördagen är det återträff för dem som spelade Annie Get Your Gun på biografen Hjorten i Kisa 1955.
– Den byggnaden är numera riven, berättar Per Svensson Borrud, Kisafotografen som vet det mesta.
Skådisarna var mellan 5 och 19 år den gången. I dag har de hunnit bli ytterligare 60 år. Några har gått bort, andra bor för långt från Kisa för att tillbringa en dag med gamla gänget.
Kvinnan bakom hela härligheten, nu som då, heter Ami Eklöf-Hagström. Då var hon den som drog igång det hela, nu har hon samlat alla "gamla" skådisar. Ett digert arbete eftersom de flesta kvinnorna inte har kvar sitt dåvarande efternamn.
– Jag fick idén till uppsättningen när mina föräldrar hade sett Annie Get Your Gun, på Oscarsteatern i Stockholm. Programmet hade de med hem och jag blev alldeles fascinerad av alla vackra kläder, säger Ami Eklöf-Hagström som då blev regissör, 17 år ung.
Hon raggade skådisar i näst sista årsklassen i realskolan. Sista årets elever var inte tänkbara, "rektorn hade blivit galen om de gjort något utanför skolan". 34 var de totalt, varav dryga 25 på scenen. Lite utanför skolan fick hon söka, Ami skulle ju ha några småsyskon också. En av dem spelades av Agneta Svensson, då fem år, i år 65. Hon var lillasyster till Amis bästa kompis Birgitta som spelade en stor roll.
Men Agneta, vad sa dina föräldrar, du var ju bara 5 år?
– Tja, de tyckte nog mest att det var kul. Men Ami fick söka särskilt tillstånd för mig hon länsstyrelsen, säger Agneta och skrattar gott.
Buffalo Bill plockades också utanför skolan. Han hette Conny Svensson och Ami visste att han hade en fin röst. Han var musikalens gamling, med hela 19 år. Ett rejält spann av åldrar, allt mellan 5 och 19! I dag är de alla 60 år äldre, En del har haft kontakt under åren, andra har inte sett varandra sedan de flyttade från Kisa. Alla flyttade inte och några har släkt eller sommarstuga i området. Stämningen är hög under lördagens möte. "Minns du. . ." " Kommer du ihåg vad vi gjorde den dagen det var premiär?"
När vi lämnat lördagens minnesmöte fortsatte de till långt inpå kvällen men mat, minnen, kaffe och ännu mera minnen. Album, manuskript och allt möjligt fanns att minnas till.
– Jag minns särskilt att den som inte höll tiderna fick en rejäl utskällning av Ami, säger en av herrarna och alla skrattar och minns det också.