Rester av miljögifter i centrumnära mark

Bekämpningsmedlet DDT har hittats vid en före detta handelsträdgård i Kisa. Nu väntar ny provtagning och eventuell sanering.

Centralt. Det undersökta området ligger i samhällets kärna.

Centralt. Det undersökta området ligger i samhällets kärna.

Foto: Torbjörn Lindqvist

KISA2016-03-01 07:00

Upptäckten av det mycket giftiga bekämpningsmedlet DDT framgår av en markundersökning som Kinda kommun låtit göra vid Kisa handelsträdgård.

Prover har tagits i växthus, odlingsbänkar och på friland vid den nedlagda handelsträdgården mellan Östgötagatan och Kisaån.

Undersökningen omfattar sju provpunkter, samtliga i jord. Bekämpningsmedel (pesticider och herbicier) har påträffats inom samtliga punkter.

Främst är det DDT, men även DDE och DDD (nedbrytningsprodukter av DDT).

Vid en punkt har 610 mikrogram/kg DDT uppmätts, vilket överskrider det högsta tillåtna värdet på 500 mikrogram.

Hälsovådligt

– Där bör det tas nya prover och eventuellt göras en sanering av jorden, säger Yngve Blomberg, miljö- och byggchef i Kinda kommun.

– Det är inte någon större yta och i övrigt ser det bra ut.

Yngve Blomberg betonar samtidigt att det rör som ett hälsovådligt bekämpningsmedel.

Övriga växtgifter som hittats ligger långt under riktvärdet.

En kompletterande provtagning ska preliminärt ske i mitten av mars, enligt kommunens fastighetsstrateg Kenny Wissmar.

Nya bostäder

Länsstyrelsen placerade området i riskklass 2 i sin senaste revidering 2011.

Det innebär att det finns risk för människors hälsa och för miljön.

Corren berättade den 9 februari att handelsträdgårdens ägare kan tänka sig att sälja en större del av marken.

Kinda kommun har visat intresse och huvudspåret just nu att bygga en gruppbostad i området.

Belönat gift

DDT är ett klorerat kolväte som bryts ner långsamt i naturen.

Det lagras i fettvävnaden hos djur och människor och ackumuleras i näringskedjan från bytes- till rovdjur.

DDT är klassificerat som miljöfarligt, giftigt vid förtäring och cancerframkallande.

Det är också mycket giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön.

Paul Muller, som upptäckte dess insektsdödande effekt, belönades 1939 med Nobelpriset.

1943 började DDT användas i stor omfattning för att dels utrota insekter som spred sjukdomar, dels bekämpa skadedjur inom jord- och skogsbruk.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!