Emelie Klerestig och Tobias Siverholm arbetar med att förebygga narkotikamissbruk hos unga.
I början av december skrev tidningen om narkotikamätningar i avloppsvattnet i Östergötland.
Kinda låg generellt bra till på mätningarna.
Det är Tobias Siverholm nöjd med:
– Vissa substanser var väldigt låga. Sen kan man inte ha något annat än en nollvision, även om det är utopi. Dock är vi oroliga över tillgången på cannabis och kristall.
Han är kommunens brottsförebyggande person.
Tillsammans med kollegan Emelie Klerestig, en av fyra ansvariga för beroendeteamet i Kinda, jobbar han dagligen med drogrelaterade problem.
Främst handlar det om ett förebyggande arbete, att upptäcka ett beroende i god tid och ta hand om konsekvenser.
Fokus ligger på alla som har någon form av riskbruk, missbruk eller beroende.
Beroendeteamet jobbar med alla åldrar.
Även om det är få högstadieungdomar som någon gång testat narkotika sticker varken Tobias eller Emelie under stol med att narkotika är i omlopp i Kinda.
De flesta som nyttjar den är unga vuxna, mellan 18 och 30 år.
– Jag tror att det finns ett stort mörkertal, säger Emelie.
Mest oroliga är de för den syntetiska drogen kristall, 3-CMC.
Kristall, eller 3-CMC, är en syntetisk drog. Den går än så länge inte att spåra i de mätningar av avloppsvattnet som görs i hela Östergötland.
Den finns i en djungel av substanser, menar de.
– Det är att spela rysk roulette att peta i sig sådant för man vet inte vad man får, säger Emelie.
Tobias nickar instämmande.
– De som har provat säger att den är otäck. Man kan blir fast efter första gången, eftersom man mår så dåligt när den går ur. Du får sådant ångestpåslag så att du bara måste ha nytt. Så den är man ju verkligen orolig för.
Än så länge går kristall inte att mäta i avloppsmätningarna.
– Från och med nästa år hoppas vi att det går, säger Tobias.
Han menar att det är vanligt att ungdomar inte har koll på vad som klassas som narkotika och vad som inte gör det.
– De kan skriva i undersökningarna att de rökte fyra cigaretter förra lördagen och tro att de har testat narkotika. Eller motsatt: en del tror att det är lagligt att röka cannabis.
Bland unga människor i Kinda är cannabis den vanligaste drogen. Tobias Siverholm ser allvarligt på trenden med vitt snus och vejp. "Det är inte tobaksfritt. Det är inte oskyldigt. Det öppnar upp för beroende. Det är en risk", säger han till tidningen.
Det är en brist, menar han.
– Så det pratar jag mycket om när vi är ute och jobbar förebyggande i klasserna. Många tror också att större delen av Sveriges befolkning någon gång provat droger. Då är steget kort att själv göra det. I själva verket är det cirka fem procent av Sveriges befolkning som provat.
Själva substanserna pratar han och hans kollegor inte mycket om med ungdomarna.
– Vi pratar om vad det kan ställa till med. För dig själv, och inte minst för dina syskon och familjen. Det är många som blir medberoende.
Ett drogmissbruk hör ofta samman med psykisk ohälsa i allmänhet, menar de.
– Ett problem som har svällt i Sverige är att du sätter dig i skuld. Det kopplas in hot och våld och du får svårt att ta dig ur det. Det är tunga konsekvenser.
För att finansiera sitt drogmissbruk är det inte ovanligt att man dras in i kriminalitet.
Säljer man droger för att ha råd att knarka?
– Det skulle kunna vara så, säger Emelie.
– Det är alltid en människa bakom som behöver hjälp, men ibland behöver man få sig en tankeställare, säger Tobias.
Tobias Siverholm berättar om de brottsförebyggande åtgärder som skolan arbetar med. Bland dem finns hundsök, då man låter hundar söka igenom skolan. "Det är tufft reglerat och ska ske när eleverna har gått hem. Hittar man något går det över till en utredande verksamhet. Syftet är att hålla skolan narkotikafri", säger han.
Elever och föräldrar måste informeras om att skolan har den befogenheten.
De är vana vid oroliga föräldrar som hör av sig.
Oroliga föräldrar som undrar vad de ska titta efter.
Det finns fysiska tecken, menar Tobias.
Som små pupiller.
Eller att ens barn verkar ovanligt törstigt.
– Men bäst är att titta efter om ens barn beter sig annorlunda. Om det byter kompiskrets. Slutar med all idrott.
Sådana signaler är skäl nog för att man som förälder ska bli orolig, menar Emelie.
Emelie Klerestig, från beroendeteamet har ett tätt samarbete med andra aktörer: "Det kan vara skola, vårdcentral, polis och frivården."
– Är barnet alltid hemma och helt plötsligt aldrig är hemma börjar man ju undra varför.
Det behöver inte vara droger inblandade, påpekar hon.
– Men som förälder är det bra att fråga: vad gör du om kvällarna? Vilka hänger du med? Då har man visat att man är nyfiken och att man är orolig för sitt barn. Det kanske inte förhindrar något, men genom att fråga gör man sitt bästa.
Är det framförallt män som använder narkotika?
– Jag tror att vi ser männen tidigare. Kvinnorna, eller tjejerna, går under radarn längre. Varför det är så vet jag inte, säger Emelie.
Emelie Klerestig och Tobias Siverholm pratar mycket med ungdomar och anhöriga om risk- och skyddsfaktorer. "Vi kan inte plocka alla riskfaktorer kring en ungdom men vi kan stärka skyddsfaktorerna. Se till att det är en fungerande skolgång och att ungdomen har ett fritidsintresse eller hjälpa till med att plantera ett fritidsintresse. Finns det inget fritidsintrese måste vi försöka se till att ungdomen åtminstone är på fritidsgården och har kontakten med fritidsledarna", säger de.
Är narkotikan problem i Kinda?
– Narkotika är väl alltid ett problem! Det är klart att jag svarar ja på det. Om det är en eller hundra så är tycker jag att det är ett problem. Det är skadligt, det är superfarligt och man kan dö.
Tobias fyller i:
– Vi ska ta hand om de som har ett beroende för det är en sjukdom. Men ett samhälle har inte råd att ha hur många som helst i ett parallellsamhälle eller som mår dåligt. Vi måste bli bra på att förebygga att så få som möjligt hamnar där.