Måhagen tvingas tiga

Tala är silver, tiga är guld? Inte om du frågar Hans Måhagen. Halsproblem tvingar honom till absolut tystnad: ”Det är fruktansvärt frustrerande”, skriver Sveriges tystaste kommunalråd.

Foto: Torbjörn Lindqvist

KISA2015-01-29 08:00

Hans Måhagen (S) har inte sagt ett knyst sen han tillträdde som kommunstyrelsens ordförande. Det är inte allianskamraterna M och KD som satt munkavle på Kindas mäktigaste politiker. Det är doktorn. Så intervjusituationen är lite knepig. Jag ställer frågor, Hans svarar genom att skriva i ett kollegieblock. Skakar på huvudet. Har svårt att acceptera situationen, men vet att han måste.”Det värsta är att jag inte kan leva upp till de förväntningar jag har på mig själv”, skriver han. ”Det svåraste är att många vill höra min uppfattning i olika frågor. Ibland känns det hopplöst, jag har laddat så hårt för det där.”

Det började som en seg, utdragen förkylning. Den satte sig på stämbanden. Doktorn ordinerade tystnad i samma veva som Hans Måhagen tillträdde som ny ordförande i kommunstyrelsen. Fylld av frustande frenesi planerade Hans, Lena Käcker Johansson (KD) och Björn Hoflund (M) för maktskiftet. Strategin för Kindas framtid ligger fast, den frustande frenesin får sällskap av en otålighet som skaver: ”Du blir så begränsad när du inte kan prata, och så ovissheten, hur länge ska jag tvingas vara tyst?”

Måhagen svingade tidigare tunga ordförandeklubbor i Linköpings kommun. Om sambon Susanne väcker honom mitt i natten och säger ”Votering” svarar han ”Votering är begärd och ska verkställas”. Det sitter i ryggmärgen. I dag får han inte ens viska förföriska ord som propositionsordning: ”Vi löser det praktiskt så, att Björn håller i ordförandeklubban. Situationen underlättas av att Björn och Lena finns, så att vi kan dela på ansvaret.”

Det vimlar inte av tysta politiker. Undantaget inbjuder till spefulla kommentarer, typ frågan ”Är Ingmar Bergmans Tystnaden din favoritfilm?” Har du fått många ”roliga” kommentarer?

”Inte så farligt, jag upplever att de flesta tycker synd om mig. Susanne, min sambo, tyckte kanske först att det var lite behagligt när jag var tyst, men i dag tror jag att hon lider mer än jag.”

Har du lärt dig något av den påtvingade tystnaden?

”Absolut, jag inser vilket handikapp det är att inte kunna prata.”

Nu gäller det skrivna ordet. Kollegieblock, sms, mejl. Även om Hans inte får en syl i vädret pockar många frågor på en lösning. Sveriges tystaste kommunalråd skriver så pennan glöder: ”Utformningen av Rimforsa, helhetsgrepp Hackel. Stationsområdet i Kisa. ICA vill bygga.” Måhagens sista formulering under intervjun andas tillförsikt: ”Det känns bättre.”

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!