Gordon Andersson plockar med penséerna i den strålande solen. Han berättar om början av karriären, då han höll på med något helt annat än blommor.
– Som ingenjör kände jag mig instängd på kontoret. Jag ville ha ett fritt jobb. Att jobba som slöjdlärare var jättekul – det gjorde jag i tretton år. Men det var så mycket administrativt omkring det.
Han gick ner på halvtid. Den andra halvan ägnade han åt växande ting.
– Det var min käre far som lärde upp mig. Han var trädgårdsmästare och från det att jag var tio år var jag med honom på torget och sålde. Han var en kämpe som körde på tills han var 89 år. Det där med pension tyckte han var tråkigt.
2004 bestämde sig Gordon för att satsa på blommorna fullt ut. Nu ser man honom inte bara på torget i Kisa, utan också i Katrineholm och i hemtrakterna kring Mjölby.
– Jag har aldrig ångrat att jag började med blommorna.
Inte ens för några veckor sedan när ni stod här på torget i aprilsnön?
– Haha! Då var det lång kö till osten, men inte hit. Då undrade jag varför jag håller på med växter, säger han skämtsamt.
Denna april var försäljningsmässigt sämst på 17 år, berättar han. Men idag är snön ett minne blott. Det är strålande sol och varmt, och Gordon har många kunder. Det som går allra bäst idag är penséer och pelargoner.
– Penséer är det alltid i början av säsongen. Dem kan man plantera ut nu direkt. Sedan blir det mer amplar, petunior och tagetes.
Han berättar att blommorna han säljer i huvudsak är lokalodlade. Det mesta kommer från Järstad.
– Det handlar mycket om miljötänk. Men blommorna mår också mycket bättre av att inte transporteras långt, och det är ju roligare att sälja färska, fräscha blommor. Odlaren jag köper ifrån har jag känt i 30 år, och hans blommor håller hög kvalitet.
Det är långa dagar för Gordon. När han står i Katrineholm går han upp klockan fem på morgonen och jobbar till 18 på kvällen.
– Så det är skönt att stå här i Kisa på fredagar. Det blir en fin avslutning på veckan.
Hur är det med din egen trädgård? Hur ser den ut?
– Jag hatar att rensa ogräs. Därför har jag mycket krukor med växter i, men inte så många rabatter.
I år fyller Gordon 66 år. Vid den åldern kan man börja varva ner lite, tycker han.
– Men jag är ganska lik pappa. Jag blir rastlös om jag inte har något att göra, avslutar han med ett skratt.