På avstånd är Kisasjön en blåglittrande spegel. Särskilt under rådande sommarväder. Men under ytan har sjön en mörk historia med flera gamla miljösynder.
Dels i form av avloppsvatten från industri och kommun under lång tid, dels stora mängder närsalter och organiskt material under perioden 1950-tal till 1980-tal.
Dessutom förorenades sjön av kvicksilver från dåvarande Långasjönäs pappersbruk under 1940-, 50- och 60-talen.
Som ytterligare belastning lagrade Kindasågen timmer i sjön. Senast 2005–2006 i samband med stormen Gudrun.
Trots påfrestningarna har vattenkvaliteten förbättrats betydligt de senaste decennierna. Visserligen blir det syrebrist på sjöns botten sommartid.
Ändå är badvattnet ”väldigt bra”, enligt Kinda kommuns miljöchef Yngve Blomberg, och det går att äta fisk som fångas i sjön.
Men frågan är hur riskfritt det är att hoppa i plurret med tanke på vad som kan finnas på Kisasjöns botten.
Karin Dahmén är kultur-, fritid- och turismchef i Kinda kommun:
– Vi ska göra dykningar vid badet innan bryggorna läggs i.
Som en extra försiktighetsåtgärd blir det dykförbud från den nya badbryggan vid Värgårdsudde.
Den ideella gruppen Attraktionskraft Kisa finansierar bland annat bryggan och har även gjort egna dykningar och rensat bottnen från sten.
Då och då händer det att så kallat sjunktimmer från Kindasågen flyter upp mot ytan. Omfattande rensningar genomfördes i sjön efter timmerlagringen 2005–2006.
– Det gjordes två dykningar, säger Patrik Wass, platschef vid Kindasågen.
Han kan tänka sig att sågen bekostar nya dykningar om det visar sig nödvändigt med ytterligare rensningar.
Kindasågen togs i bruk i slutet av 1960-talet. Allt timmer som kördes till sågverket lagrades före sågning i Kisasjön. Sjölagringen pågick fram till 1987 och det sista timret togs ur sjön under 1988.
Med undantag för nödlagringen efter stormen Gudrun.
Enligt undersökningar vid den senaste timmerhanteringen bedömdes den ”ha haft en viss tillfällig påverkan på kvicksilver i sjön” som en följd av låga syrehalter och höga halter näringsämnen som lagringen orsakade. Dock utan att medföra några konsekvenser för miljön.
Det framgår av skogskoncernen Södras slutrapport våren 2009 till länsstyrelsen Östergötland efter timmerlagringen.
Enligt rapporten var halterna av kvicksilver ”mycket låga” och någon spridning av kvicksilver från sjön som en följd av timmerhanteringen kunde inte påvisas.