Kinda hårdast drabbat av indraget stöd

Godkänt ena året. Underkänt året därpå. Svenska lantbrukare rasar efter att ha fått återkrav av gårdsstöd.

Foto:

KISA2013-02-18 10:00

Missnöjet riktar sig mot svårbegripliga regler och beslut av myndigheter. Jonas Källming, lantbruksdirektör vid länsstyrelsen Östergötland, sitter mitt i proteststormen.

– Det är många som hör av sig och som är arga, ledsna och besvikna.

Återkraven av gårdsstöd gäller svenska jordbruk i allmänhet och de östgötska i synnerhet. Särskilt ansträngt är läget i Kinda, säger Mats Lundberg vid LRF-konsult i Kisa.

– Många är drabbade, en del riktigt illa.

Det finns jordbrukare som har återkrav på upp till 300 000 kronor. Den främsta orsaken till de många återkraven är att betesmarkerna i Kindas brutna landskap innehåller mycket träd och buskar.

Fel på fel

I de flesta fall har lantbrukare ansökt om stöd i god tro och med hjälp av experter. Ändå har det blivit fel. Den betesmark som en gång godkänts av länsstyrelsens kontrollanter har kritiserats av EU-kommissionen. Sverige har därför tvingats att ändra definitionen av betesmark. Mark som inte följer kraven för gårdsstöd har även genomgått utredning av återkrav av tidigare utbetalade belopp. Totalt beslutade länsstyrelsen Östergötland om 1 875 återkrav för åren 2005–2010. Drygt 400 av dessa har överklagats.

”Dubbla budskap”

Jonas Källming igen:

– Det är aldrig roligt med förändringar i regelverket och jag har förståelse för att lantbrukare inte vetat vilken areal de ska söka stöd för ett enskilt år.

Förvecklingarna ledde till att länsstyrelsen tvingades anställa mer personal under 2011 och 2012. Dessutom fick sig arbetsmiljön på lantbruksenheten en törn.

– Det har tärt på personal på alla nivåer.

Skadat förtroende

Jonas Källming befarar också att förtroendet för myndigheten minskar. Med risk att jordbrukare varken vill eller vågar söka ekonomiska stöd.

– Vi vill ju att man nyttjar stöden och brukar den svenska marken.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har tagit strid för drabbade medlemmar. Dels genom att uppmana lantbrukare att överklaga beslut om återkrav, dels genom att JO-anmäla Jordbruksverkets och länsstyrelsernas hantering av återkraven. Frågan gäller främst om den överensstämmer med god förvaltningssed.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!