– Jag tänker ställa frågan till infrastrukturministern (Socialdemoktaren Anna Johansson) vad som har gjorts och vad som har hänt med pengarna, sa Magnus Oscarsson, ersättare i riksdagens trafikutskott.
Då hade han lyssnat till Michael Leijonhud, chef vid Infrastrukturkansliet i Hultsfred (se faktaruta).
Han tog upp frågetecken och även kritik mot Trafikverkets hantering av Stångådalsbanan i allmänhet och den pågående åtgärdsvalsstudien (ÅVS) i synnerhet.
– Vad som är väldigt lustigt och unikt för landet är att vår ÅVS är den enda bland flera hundra som är trafikslagsövergripande där man ställer saker och ting mot varandra.
"Totalt omöjligt"
Enligt Leijonhud är en modernisering av järnvägen enda möjliga väg för att få regionerna Kalmar län och Östergötland att utvecklas.
– Trafikverket däremot pekar ut att allt som har med väg att göra är fantastiskt. Men man kan aldrig nå en riksförstoring med en riksväg som går i 90 km/tim eller 100 km/tim. Det är totalt omöjligt om vi pratar arbets- och studiependling.
Landstinget i Kalmar tror på järnväg och satsar 110 miljoner kronor på en tågverkstad i Kalmar som invigs i september.
Sedan tidigare har Kalmar även satsat transportpengar i ett annat län (Östergötland, upprustning av spåret mellan Bjärka Säby och Hjulsbro).
– Det har aldrig hänt tidigare i Sveriges historia, sa Michael Leijonhud.
Pengarna försvann
Mest förundrad var han ändå över de 800 miljoner kronor som regeringen pytsade ut i vintras som landsbygdspengar till regional infrastruktur.
Hälften till vägar, hälften till järnvägar.
– Enligt beslutsunderlaget skulle 304,7 miljoner gått till Stångådalsbanan. De försvann helt.
I vilken instans?
– Trafikverket.
Magnus Oscarsson hade svårt att dölja sin förvåning.
– Det här är intressant.
Enligt Michael Leijonhud drogs pengarna tillbaka på grund av att åtgärdsvalsstudien kring banan fortfarande pågår.
Pengarna hade räckt till bland annat spårbyte Hultsfred-Berga, förstärkning Opphems mosse norr om Rimforsa och spårbyte Hjulsbro-Linköping.
Hur skulle banan bli då?
– Jättebra, men inte färdig. Ska vi kunna köra på 2.30 mellan Kalmar och Linköping måste det fram ytterligare 750-800 miljoner för att göra den komplett.
Ifrågasatt
Det finns även frågetecken kring de 200 miljoner som kommunerna inom Infrastukturkansliet har förskotterat till underhåll, enligt avtal som undertecknats av förra infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd (M).
– Av dessa är 142 bevisligen använda, men det återstår 58. Avtalet stipulerade att arbetet skulle vara avslutat siste december 2015. Regionförbundet Kalmar har ifrågasatt gentemot Trafikverket varför inget hänt med resten. Det finns dessutom en lista på vad som ska göras.
Hur tolkar du det?
– Nånstans är det stopp i röret (läs Trafikverket).
"Det är bråttom"
Än en gång lyfte Marcus Oscarsson på ögonbrynen.
– Det är verkligen viktigt att ministern tar tag i det här och det är bråttom.
Studien över Stångådalsbanan ska vara klar runt midsommar och ingår i infrastrukturpropositionen som läggs i höst.
Förslaget går på remiss innan det klubbas av riksdagen våren 2018.
Corren har förgäves sökt Ylva Gustafsson Höjer, enhetschef vid Trafikverket, och Lars Bergström, samhällsplanerare vid Trafikverket region syd, för kommentarer.