2014 spikade Kinda kommun en ny matpolicy. Samtidigt bestämdes att varje kommundel ska få sitt eget tillagningskök, ett i Kisa, ett i Horn och ett i Rimforsa (saknas än). Därmed lagas maten så nära matgästerna som möjligt, precis som råvarorna i möjligaste mån ska vara närproducerade. Flera har hört av sig till Corren för att berätta hur mycket bättre den kommunala maten har blivit.
Värgårdaskolan fick ett helt nytt kök och anställde en kock från restaurangbranschen, Andreas Nylén. Samtidigt beslutades om ett nytt schema där alla elva i köket roterar och gör allt, lagar maten, diskar och serv erar.
– Jag ser bara fördelar med det, jobbet blir mer varierat och därmed så mycket roligare, säger Therese Schmidt i köket, som tidigare arbetade på Bäckskolan. Nu är vi både stolta och nöjda med det jobb vi gör.
Plötsligt avbryts vi. När Leo Danielsson i 4B ser Therese vid ett av matsalsborden kliver han fram och säger:
– Alltså. Den här starka såsen till pastasalladen på grönsaksbuffén, den är så himla god!
Vilka elever jag än frågar blir svaren mycket positiva. Jag hittar faktiskt inte en enda elev som är negativ. "Maten på Värgårdaskolan är toppenbra". "Det hembakade brödet vi får varje dag är väldigt gott". "Salladsbordet är bäst, det finns massor av saker att välja mellan och ofta dyker det upp nya saker".
Att det dyker upp nya saker är en effekt av kökets arbetsrotation, olika medarbetare lyfter fram olika råvaror.
Även i övrigt anstränger sig skolan lite utöver det vanliga. Det finns ett innehållsrikt kryddbord så att alla kan krydda sin mat så mycket de vill. Via elevrådet tas skolmaten kontinuerligt upp och eleverna får svara på vad de tycker om maten, maten, hur ofta de äter etc. Det stora fokuset på maten har gjort eleverna engagerade i att köttet kommer från trakten. När Corren är på besök står köttgryta på menyn, från "glada utegrisar från Vimmerby", via Basunda.
– Fast den kanske inte är så glad nu längre, småskrattar Tova Anderö och tittar ner på sin tallrik.
Hon och hennes klasskompisar sitter och äter tillsammans med läraren Lena Hermansson. Alla gillar dagens köttgryta skarpt.
I högstadiet är det vanligt att många elever väljer att äta på andra platser än i skolan.
– Vid en undersökning visade det sig att 91 procent av högstadieeleverna äter regelbundet i skolköket, säger Therese. Det är en bra siffra.
Men det är inte bara elever och lärare som äter glada utegrisar denna dag. Vid ett bord hittar vi kommunstyrelsens ordförande Hans Måhagen och Björn Hoflund, ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
– Vi har inlett ett nytt samarbete med elevråden och äter här då och då, säger Björn Hovlund. Dels lär eleverna känna ortens politiker, dels kan fullmäktige på sikt behöva påfyllning underifrån.