Kenneth Lindegren har fotograferat sedan början på 90-talet. Under de perioder då han haft en paus från kameran har han fått utlopp för sin kreativitet på andra sätt, bland annat genom att skriva.
– Jag gillar den här geografiska ramen för ett fotoprojekt, att man fokuserar på en plats. Det är tydligt, men samtidigt väldigt fritt, säger Kenneth Lindegren.
Han befinner sig på biblioteket i Kisa för att hänga upp sin fotoutställning när vi träffas. Fotograferat har han gjort sedan början på 90-talet, med ett avbrott i några år. De senaste åren har han dock tagit upp intresset på nytt.
– Jag har alltid fotat där jag är, som arbetsplatser och där jag bor. När jag och min familj flyttade till Kisa under hösten 2019 började jag naturligtvis att fota även här. Det blev ett sätt att bekanta mig med en ny plats. Efter någon månad kände jag att det kanske höll på att bli ett projekt av det.
Vid tågstationen i Kisa, på det gamla magasinets fasad, fanns deklarationen "We rule K-town" klottrad.
– Det tänkte jag att jag kunde bära med mig i minnet.
När fotograferandet nu resulterat i ett färdigt projekt kom det att döpas till just "K-town".
– Vad är det för plats? De som härskar över K-town, vad föreställer de sig att K-town är? Är det en fantasiplats? Är det en omskrivning av Kisa? Hur mycket självironi finns det i att använda engelskan på det sättet?
Vad vill du visa med din utställning?
– Det vet jag inte om jag varken kan eller vill svara på. Jag hoppas att man får en upplevelse av en viss typ av plats.