– Det var stränga tider, säger Kontantinos Tataridis, 70.
Han reser till Sverige för att söka jobb, men misslyckas och återvänder till hemtrakterna nära Thessaloniki i norra delen av Grekland.
Landet hålls i ett järngrepp av militären.
– Det var utegångsförbud på kvällarna, man fick inte prata fritt och man fick inte samlas fler än fyra-fem personer på gatan. Då kom polisen.
Konstantinos vantrivs med militärens stöveltramp och förtryck. 1969 åker han till Sverige igen.
"Fick börja direkt"
Vänner och släktingar har fått jobb på Kindasågen i Kisa.
Men arbetsstyrkan är komplett.
– Chefen på sågen hänvisade mig till pappersbruket i stället. Jag fick börja direkt.
Tanken är att arbeta, tjäna pengar, köpa bil och återvända till Grekland. När militärjuntan har tvingats bort från makten.
Konstantinos börjar med enkla arbetsuppgifter vid en pappersmaskin. Det krävs ingen utbildning, inga kunskaper i svenska.
Han blir "greken" bland sina arbetskamrater.
– Det var inget konstigt. Jag är ju grek. Det var bara cheferna på jobbet som sa Tataridis.
Avancerar
Han lägger tid, energi och omsorg på sitt arbete.
Förmannen uppskattar hans pålitlighet och noggrannhet. Efter två år har Kontantinos avancerat till det ansvarsfulla arbetet som maskinförare på pappersmaskin tre.
Och han kommer att stanna i 40 år. Till pensioneringen 2009. Vid samma maskin. Dagar, kvällar och nätter i en ständigt rullande skiftgång.
– Det var ett bra jobb så varför skulle jag flytta?
Värdefull
På fritiden spelar han klarinett i en orkester tillsammans med grekiska vänner.
– Vi spelade på fester och bröllop i Tensta, Rinkeby, Helsingborg, Västervik, ja där det bodde många greker.
Samvaron med sina landsmän är värdefull.
Värdefull för Konstantinos är också anställningen på bruket. 1975 kan han köpa sin drömbil, en fabriksny Pontiac Firebird Trans Am.
Pris: 54 000 kronor. Han har den kvar än i dag.
Smarta lösningar
Konstantinos är samtidigt ytterst värdefull för bruket. År efter år lägger han fram förslag till förbättringar i fabriken och belönas med pengar. Mycket pengar.
– Det har jag lagt på mitt pensionssparande.
Och på föräldragården i Grekland där han numera bor under sommarhalvåret.
– Men jag betalar nittio tusen i skatt till Kinda kommun varje år.
Populär
Han gillar Kisa.
– Jag blev väl mottagen och kände mig välkommen direkt. Folk visade mig när jag inte hittade och jag fick snabbt vänner som tog mig med på dans.
Vid den här tiden har han långt, mörkt och lockigt hår och blir populär bland damerna.
– Jag kunde inte dansa men blev uppbjuden ändå.
I dag har han två vuxna söner som bor och jobbar i Kinda.
Genom åren återvänder han till Grekland på sin semester. I sin Pontiac.
– Folk undrade hur det var möjligt för mig att ha en sådan bil.
Jag svarade att "jag jobbar och är en vanlig arbetare". Det hade man svårt att förstå.
Betalar hjälpskatt
Dagens Grekland genomgår en politisk och ekonomisk kris av stora mått. En nyhet för landets invånare är att betala skatt i större omfattning.
– Grekerna är inte vana vid det.
Konstantinos är skriven i Kisa. Ändå betalar han numera fastighetsskatt för sin egendom utanför Thessaloniki och även en hjälpskatt som ska få landet på fötter igen.
Det har han inget emot. Han står stadigt i Sverige och ser gärna att Grekland går en ljusare framtid till mötes.
Som han gjorde en gång.