Förbifart utreds 2015

Mycket har sagts om trafiken i Kisa. Senaste budet är att tunga lastbilar på genomfarten är en ”brist” i Sveriges transportnät. Det kräver ytterligare granskning, enligt Östergötlands länstransportplan (Ltp) 2014–2025.

Pressat. Trafiktrycket genom Kisa är högt. Var sjunde fordon är en tung lastbil, enli Trafiverkets mätningar.

Pressat. Trafiktrycket genom Kisa är högt. Var sjunde fordon är en tung lastbil, enli Trafiverkets mätningar.

Foto: Torbjörn Lindqvist

KISA2014-07-31 16:07

Analys av trafikmiljön, och förutsättningarna för en förbifart, ska göras i en så kallad åtgärdsvalsstudie (se faktaruta).

Enligt Peter Linnskog, samhällsplanerare vid Trafikverket, är studien planerad till 2015. Någon ytterligare tidplan för en förbifart finns inte.

– Troligtvis handlar det om någon gång efter år 2020.

"Hög prioritet"

Det var andra tongångar i Ltp 2010–2021. Regionförbundet Östsam slog fast att förbifart Kisa var ett av länets viktigaste vägbyggen:

”Att bygga bort tätortsgenomfarter för att eliminera otidsenlig och mycket störande genomfartstrafik har (...) haft mycket hög prioritet för regionen. (...). På det regionala vägnätet, (...), ersätts genomfarter (...) på Rv 23/34 i Kisa.”

Arbetet med ny sträckning skulle inledas 2016–2018. Östsam uppmanade Kinda kommun att göra en översiktsplan för Kisa som tog hänsyn till en förbifart öster om samhället.

Argument

Samtidigt förberedde sig handel och service inför stundande förändringar. Åtminstone mentalt, och då med regionförbundets otvetydiga argumentation ringande i öronen:

”De (genomfarterna) hämmar orternas utveckling vilket kan avläsas i att samhällena på ett bryskt sätt delas upp, att utbyggnadsplaneringen alltmer hämmas, tilltagande trafiksäkerhetsrisker för i synnerhet barn och äldre, buller, vibration och avgaser, trafikarrangemang som förfular och till och med begynnande förslumning.”

Ostlänken suger

Översiktsplanen för Kisa har varit ute på remiss och väntas bli antagen av kommunfullmäktige i höst.

Men osäkerheten kring en förbifart, och om den i så fall ska gå öster om Kisasjön, är stor.

Vägbygget är bortplockat ur Ltp 2014–2025. Förklaringen stavas Ostlänken. Länets anpassning till den planerade järnvägen sväljer mycket av de 1,4 miljarder kronor som ryms i planen.

Det innebär att planerade åtgärder på vissa riksvägar skjuts på framtiden, konstaterar Östsam och fortsätter:

”Nuvarande allvarliga brister vad avser tillgänglighet, trafiksäkerhet och miljö kommer därmed att kvarstå på riksväg 23/34 (vid Kisa).

Planering i fyra steg

Strategisk och ekonomisk planeringen av väg- och järnvägsprojekt i Sverige förändrades från och med 1 januari 2013 efter riksdagsbeslut.

Metodiken kallas för åtgärdsvalsstudie med en fyrstegsprincip:

1. Tänk om. Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.

2. Optimera. Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.

3. Bygg om. Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer.

4. Bygg nytt. Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder.

(Källa: Trafikverket)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om