– Vi ska få ytterligare information från Eon i december, säger kommunalrådet Pia Tingvall (C).
Beslutet att tillstyrka Eons tillståndsansökan eller inte dröjer därför till januarimötet.
Kan ett sent kommunalt nej kan leda till skadeståndskrav från Eon?
– Det har förekommmit spekulationer och tankar, men det är inget som har framförts av Eon.
Björn Persson, regionchef vid Eon säger:
– Den frågan har inte aktualiserats hos oss än så länge. Vi ser fortfarande positivt på att projektet kan genomföras.
Lag utan bettEnligt miljöbalken ska ett kommunalt veto aviseras i tidigt skede av en samrådsprocess.
Tomas Hallberg vid Svensk vindenergi ser lagen som tandlös.
– I praktiken kan kommunen ta till vetot när den vill.
Utan balansEnligt Tomas Hallberg leder det till godtyckliga beslut, obefintlig förutsägbarhet och utslag som inte kan överklagas och som leder till att kommuner begär ersättning för att fatta ett positivt beslut.
– Användandet av det kommunala vetot är inte förenligt med de principer om saklighet och objektivitet som är centrala vid tillståndsprövningar och all annan myndighetsutövning.
Slår mot den enskildeEtt nej från Kinda betyder att Eon grävt ner åtskilliga miljoner kronor i onödan.
Men vetorätten slår även mot svensk energipolitik och ytterst även den enskilda medborgaren, enligt Tomas Hallberg.
– Det kommunala vetot medför att vindkraften riskerar att förpassas till platser med sämre vindlägen eftersom andra aspekter än miljö-, resurs- eller planmässiga kriterier ligger bakom kommunernas beslut.
– I förlängningen innebär det högre kostnader och i slutändan är det elkonsumenterna som drabbas.