Svår grupp av virus leder till dyr vaccination

Ungefär 20 procent av befolkningen i Sverige drabbas någon gång av bältros. Sjukdomen ger ofta stark smärta och vätskande blåsor.
– Det sitter i nerverna och det gör alltid ont, säger smittskyddsläkare Britt Åkerlind.

"Det är vanligast att man får bältros på kroppen, men det kan också sätta sig på till exempel öronen", berättar Britt Åkerlind som är smittskyddsläkare på Region Östergötland.

"Det är vanligast att man får bältros på kroppen, men det kan också sätta sig på till exempel öronen", berättar Britt Åkerlind som är smittskyddsläkare på Region Östergötland.

Foto: Victor Bomgren

Kisa2025-03-03 19:00

– Det börjar alltid med vattkoppor. Men redan där kan vissa bli sjukare än andra. En del får blåsor på en stor del av kroppen medan andra kanske får en blåsa i hårbotten, säger Britt Åkerlind. 

Viruset kallas varicella zoster-virus, och första gången en person infekteras med viruset orsakar det vattkoppor.

– Sedan ligger det latent i nervknutorna. Det kan ligga där år efter år, säger Britt Åkerlind.

Bältros uppkommer när viruset reaktiveras, och det gör det oftast genom stress.

– Det kan vara stress på immunförsvaret eller stress som när en anhörig går bort, till exempel.

Då vandrar viruset ut i kroppens nerver igen.

– Sedan beror det på vilket segment, alltså vilken del av kroppen, som aktiveras. Det vanligaste är någonstans på kroppen, men det kan också vara ögon, öron eller till och med hjärnan. 

undefined
Bilden föreställer sår efter vattkoppor. Smittan är väldigt vanlig i Sverige, och det är bara om man har haft vattkoppor som man också kan få bältros.

Hur upptäcker man bältros?

– Det brukar börja med att det gör ont. Det sitter i nerverna, och sådant som sitter i nerverna gör alltid ont. Det vanligaste är att det blir blåsor också, men i till exempel en hörselgång är det ju svårt att se. Men en stark, distinkt smärta är det vanligaste. 

Hur vanligt är det?

– Det är jättesvårt att svara på. Sjukvården ser bara de svåraste fallen. Det är inte heller en diagnos som faller under smittskyddslagstiftningen vilket innebär att vi inte får rapporter om fall. 

Om man misstänker att man har fått bältros ska man söka vård snabbt.

– Sedan ska vården förstå att det är bältros. Sedan kan man få ett antiviralt medel som hindrar spridningen av virus i kroppen. Det dämpar, men det tar inte bort sjukdomen. Det är bara med tiden det går över.

undefined
"Bältros är inte en diagnos som faller under smittskyddslagstiftningen", berättar Britt Åkerlind.

Vad kan man göra för att skydda sig?

– Försöka undvika olika typer av stress. Men viss stress går ju inte att skydda sig mot, som till exempel när en anhörig går bort. Att ha god allmänkondition är bra. Människor med nedsatt immunförsvar är extra utsatta. 

Det finns vaccin mot bältros, men det är inte finansierat av regionen.

– Det är en väldigt svår grupp av virus vilket innebär att det blir stora investeringskostnader. Läkemedelsbolagen har inte jobbat med det så länge, säger Britt Åkerlind.

undefined
"Det är bara med tiden bältros går över", säger Britt Åkerlind.

Det innebär att man får bekosta en vaccination helt själv, och det är dyrt. På VaccinDirekt i Linköping kostar en dos 2650 kronor. 

– Förhoppningsvis kommer det med i barnvaccineringsprogrammet senare i höst. Förhoppningen är att sjukdomen ska försvinna helt. Men man kan inte säga att vaccinet ger 100 procent skydd. 

Bältros

Bältros kan uppkomma när som helst i livet, men risken ökar stadigt från 50 års ålder. Sjukdomen och dess komplikationer är vanligare hos äldre och hos personer med nedsatt immunsvar.

Viruset är inte luftburet, men kan smitta via direktkontakt med sårvätska från blåsorna. När blåsorna läker (blir skorviga) är smittrisken obetydlig.

En person med bältros smittar endast personer som inte har haft vattkoppor. Dessa personer insjuknar då i vattkoppor och inte i bältros.

Symtom vid bältros är

– grupper av vätskefyllda blåsor på rodnad bas på ena sidan av kroppen, ofta bålen

– smärtdebut (obehag, värk, stickningar) någon till några dagar innan blåsorna blir synliga

– ibland feber innan debut av blåsor

Det finns två godkända vaccin, Zostavax och Shingrix. Zostavax ges som engångsdos medan Shingrix rekommenderas i två doser med två månaders intervall.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!