Det börjar med posering för pressen. Både Corren och Kinda-posten är på plats. För de yngsta väntar 300 meter i klibbsnö, den som tränat mer kan åka 1 kilometer och två av åkarna väljer 3 kilometer.
Det är de banlängder som finns. Lennart Nilsson, ordförande i Kisa sportklubb är precis på väg att släppa iväg startfältet när han upptäcker tre sena åkare nere på parkeringen.
– Vi väntar in er, hojtar han i megafonen.
Mer bråttom än så är det inte. Själva loppet är snabbt avklarat, alla som startat kommer också i mål. Inga större vurpor, förvånansvärt lite gråt. Som avslutning, festis, banan, medalj och diplom.
– Nästa år tar vi 300 meter, jag orkade knappt och mitt hjärta slår fortfarande jättesnabbt, säger Emma Walfridsson efter att ha kört 1 kilometer.
Hon har lagt sig i snön tillsammans med Hillevi Olsson för att vila, äta banan och dricka festis.
För dessa två är det första gången de provar ett Vasalopp. Ordförande Lennart Nilsson däremot, har varit tävlingsledare tre gånger nu. 2010 var första året, 2011 fanns ingen snö så då blev det inget. Men 2012 och 2013 gick bra – antalet deltagande barn ökade till och med mellan åren.
Innan Lennart Nilsson stänger av megafonen säger han.
– Nu vet ni hur det går till att åka Vasalopp.
Något tystare fortsätter han.
– Jag är glad att det kom så här många även om jag kanske hade hoppats på ännu fler.