Länets enda halmtak på plats

Förr tillhörde de vardagen. I dag är halmtaken sällsynta. Ett av dem finns vid Smedstorps dubbelgård på gränsen mellan Kinda och Ydre.

Eje Arén lägger med varliga händer ut halmen till ett 20 centimeter tjockt lager. För att täcka det cirka 1 300 kvadratmeter stora taket krävs 1 300 kärvar.

Eje Arén lägger med varliga händer ut halmen till ett 20 centimeter tjockt lager. För att täcka det cirka 1 300 kvadratmeter stora taket krävs 1 300 kärvar.

Foto:

Kinda/Ydre2004-05-25 06:15

Gården är gammal, men yttertaket på tröskladan är alldeles nytt.

-- Det är lite kul för det här är Östergötlands enda halmtak, säger Marie Hagsten, antikvarie vid Östergötlands länsmuseum i Linköping.

I dagarna lägger halmtaksläggare Eje Arén från Skåne sista handen vid det nylagda taket. Tillsammans med Marcus Samuelsson, Tranås, har han spridit ut och varligt packat 1 300 kärvar till ett 20 centimeter tjockt skydd mot regn, vind och solsken.

Tillbaka till rötterna

Det innebär ett historiskt steg tillbaka till 1750-talet när ladan byggdes och kröntes med ett halmtak. Därefter har originalet i omgångar ersatts med spån och tegel. Men nu är det åter det ursprungliga materialet som får råda.

-- Det känns verkligen kul att det blir original igen, säger Eje Arén som själv har odlat, skördat, tröskat och bundit halmen hemma i Skåne.

Han använder sig av så kallad obunden teknik där halmen läggs ut över läkten. Den hålls sedan på plats av lodräta slanor från taknocken ner till takfoten.

Tusenårig teknik

-- Det är en teknik som kan vara tusen år gammal.

Halmtak var vanliga på landsbygden fram till början av 1900-talet.

Framför allt på ekonomibyggnader.

Halmtaket vid Smedstorp betalas av länsstyrelsen och arbetet kontrolleras av länsmuseet som är ägare till gården.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!