Videon är inte längre tillgänglig
På måndagskvällen var Conny och hans kolleger på brandövning i Kisa. Det var en jobbig övning och det blev ganska sent.
– Så när vi skildes åt skämtade jag och sade att i natt får banne mig ingen ringa SOS. Och så gjorde jag det själv en timme senare ...
Klockan var 23 och Conny satt och varvade ner med en kopp kaffe framför text-tv när han hörde konstiga ljud från köket. När han öppnade skåpet vid köksfläkten slog det ut stora lågor.
Conny rusade ut till garaget och hämtade pulversläckaren medan hustrun Ann larmade räddningstjänsten. Sju minuter senare var Connys kolleger från Horns deltidsbrandkår på plats. Då hade Conny redan lyckats bekämpa elden.
– Sju minuter var ganska snabbt, men det hade ändå varit för sent om jag inte lyckats släcka själv. Det brann ganska rejält.
Pulver överallt
När elden var släckt och brandbilarna åkt därifrån gick Conny och Ann och lade sig; sovrummet hade klarat sig från brandrök. Överhuvudtaget blev brandskadorna ganska begränsade, även om det kommer att dröja ett tag innan det går att använda köket.
– Då är det värre med pulvret. Det har spridit sig över alla tre våningar, in i skåp och garderober, överallt. Det måste saneras.
"Inget hjältedåd"
Så här dagen efter kommer frågorna. Vad hade hänt om Conny inte råkat vara vaken och hört elden? Brandvarnaren satt i hallen och började inte tjuta förrän elden var släckt.
– Det kunde ha gått riktigt illa. Man tänker inte att det ska brinna hemma hos en själv. Men det kan ju hända precis var som helst och när som helst.
Conny är egentligen lite tveksam till att vara med i tidningen – och på bild vill han absolut inte vara.
– Jag har ju inte gjort något hjältedåd precis. Jag gjorde bara vad man måste göra i ett sådant här läge. Det är skillnad om man släcker hos någon annan och räddar liv.