"Minsta misstanke om att politiker skor sig är inte bra", konstaterar Kicki Stridh (V) om Anders Ljungs (C) arrendeavtal.
Frågan om kommunens jakt- och jordbruksarrenden aktualiserades redan i november 2020. Då, genom ett beslut i kommunfullmäktige (kf), slog ledamöterna fast att samtliga avtal ska utannonseras offentligt när de blir lediga. Enligt de nya riktlinjerna är huvudregeln att avtal skrivs med den arrendator som lägger det "mest fördelaktiga budet". Efter detta valde kf-ledamoten Kicki Stridh (V) att titta närmare på kommunens befintliga arrendeavtal. Här finns ett 40-tal kontrakt där majoriteten rör jordbruk och jakt:
– I samhällsbyggnadsnämnden (sbn) sitter vi vid varje sammanträde och skalar bort kostnader. Därför valde jag att undersöka om vi tar ut marknadsmässiga hyror för våra arrenden. När jag har gått igenom materialet kan jag bara konstatera att det finns pengar att tjäna.
Med hjälp av siffror från SCB har Stridh försökt att beräkna hur mycket kommunen potentiellt förlorar i arrendeintäkter varje år. Enligt hennes beräkningar tar kommunen i snitt ut 375 kronor för varje hektar jordbruksmark. När det gäller jakt- och betesmark är hektarpriset 53 respektive 105 kronor. Detta jämför Stridh med snittpriserna i landet där hon menar att jordbruksmark kostar mellan 1000 och 2000 kronor per hektar, betesmark omkring 500 kronor och jaktmark runt 100 kronor.
– Det här är ingen exakt vetenskap. Mycket beror på markens bördighet, hur mycket marknaden är beredd att betala och andra faktorer som spelar in i. Samtidigt ligger priserna i Kinda väldigt lågt och jag skulle säga att kommunen missar minst 200 000 kronor varje år på grund av att arrendena inte är marknadsmässiga, menar V-politikern.
Vid kf-mötet i april presenterade Stridh sina beräkningar genom en interpellation till sbn-ordföranden Mikael Österling (L). Då konstaterade Österling bland annat följande i sitt svar: "Personligen är jag övertygad om att kommunen aldrig ska agera så att enskilda gynnas framför andra och därför är det av vikt att prissättning av arrenden ska vara marknadsmässig. Jag ser det som självklart att kommunen löpande arbetar för att uppnå detta i samtliga avtal man ingår eller förlänger".
Anders Ljung (C) håller inte med Kicki Stridh (V) om att det finns jättestora arrendepengar att hämta för kommunen. "Med begränsade möjligheter att bruka måste det vara nedsatt pris", menar han.
Samtidigt framgår det av kommunens lista över gällande avtal att politikern Anders Ljung (C) har arrenderat jordbruksmark av kommunen helt gratis i åtta år. Enligt Ljung handlar det om mellan fem och sex hektar intill riksväg 23/34 och området Västerliden i Rimforsa.
– När den tidigare arrendatorn sa upp avtalet kontaktade kommunen mig och frågade om jag var intresserad att ta över. Det var jag, under förutsättning att ingen annan aktör ville ha arrendet. Efter ett tag återkom de utan att ha hittat någon annan intressent och då fick jag ta över arrendet med samma villkor som fanns sedan tidigare. På grund av begränsningar förknippade med arrendet, att man i princip kan bli av med marken när som helst till förmån för byggnation, framkom det att det var gratis, förklarar Ljung och fortsätter:
– Jag äger själv mark i anslutning till det här området som jag tidigare arrenderade ut till samma arrendator som hade avtal med kommunen. Gränserna är otydliga och därför är det svårt för flera aktörer att bruka den här marken.
Ljung har använt kommunens mark för såväl grässkörd som spannmålsodling.
Har du tjänat något på arrendet?
– Det är en bedömningsfråga, marken brukas inte helt smärtfritt, men visst har det inte varit en minusaffär. Med det sagt är jag inte främmande för att höja arrendepriset men det går inte att sätta ett jättehögt pris om det ska gå att tjäna något på det, svarar Ljung.
Enligt Kicki Stridh (V) är det framförallt i jaktarrenden som kommunen ligger långt under marknadsmässiga priser.
Vad tycker du om kommunens arrendepriser?
– Som politiker kan jag tycka att man borde se över avtalen. Sedan vet jag att det inte finns några jättestora pengar att hämta i detta. Det skulle kanske gå att höja arrendeavtalen några hundralappar men det beror på markens beskaffenhet, avkastning och efterfrågan.
Men ett arrende på noll kronor kanske sticker i mångas ögon?
– Så kanske det är, men jag tog som sagt över ett arrende på befintliga villkor. Jag såg inget konstigt med det då och att kommunen sedan inte har följt upp avtalet kan jag som arrendator inte ha så stora åsikter om, svarar Ljung.
Enligt Kindas samhällsbyggnadschef Karolina Hedlund pågår nu ett arbete för att förändra arrenderutinerna.
– Vidare, så snart avtalstiderna löper ut, kommer vi att hantera varje enskilt arrendeärende. Varje avtal är unikt, förklarar hon.