Röstsedlarna har anlänt till expeditionen i Kisa. Den 19:e september går Svenska Kyrkans medlemmar till valurnorna.
Kyrkovalet
Vart fjärde år, precis som vid riksdagsvalet, går Svenska Kyrkans medlemmar till valurnorna. Det finns tre olika typer av valsedlar uppradade, de som rör det så kallade kyrkomötet, de som rör stiftsfullmäktige och de som rör kyrkofullmäktige. De olika instanserna kan, i tur och ordning, likställas vid valet till riksdagen, regionerna och kommunerna. På riksdags- och regionnivå är det vanligt att politiska partier ställer upp med representanter. Lokalt i mindre kommuner är personlistorna i större utsträckning opolitiska. Jörgen Sundeborn är avgående kyrkoherde i Kinda Pastorat. Så här beskriver han det val som äger rum den 19:e september:
– Kyrkovalet är ditt sätt som församlingsbo att kunna påverka vilken inriktning som församlingslivet ska ha. Hur ska vi vara kyrka? Vad ska kyrkan vara till för och var ska tonvikten läggas? På lokal nivå ger fler personlistor en större valmöjlighet. Finns det bara en lista handlar det mycket om att rösta på just den kandidat som du tycker är bäst och som ska få mest inflytande.
Vad är det som kan skilja de olika listorna och grupperingarna åt?
– Vi har ju våra grunddokument i kyrkan, de dokument som vi alltid följer, men det finns frågor där kyrkovalet är avgörande. En het fråga inför årets val är om det inom Svenska Kyrkan ska bli obligatoriskt för präster att viga samkönade par. I dag är det upp till kyrkoherden i varje församling att se till att det finns minst en präst som gör det – och en stor majoritet av alla präster gör det, svarar Sundeborn.
Till skillnad från riksdagsvalet får man, i kyrkovalet, rösta från det år man fyller 16. I Kinda Pastorat fanns det vid valet år 2017 3 837 personer som var röstberättigade. Endast 690 av dem gick till valurnorna. I Rimforsa församling var samma siffror 2 258 respektive 446.
– Förra valet var förvisso ett rekordval, så många hade inte varit och röstat sedan år 1938 tror jag. Men jämför man med valdeltagandet i riksdagsvalet är det ju jättelågt, även om det ökar för varje år, konstaterar Sundeborn.
I Kinda Pastorat var det nära 18 procent av medlemmarna som röstade år 2017. I Rimforsa församling var det nära två procentenheter till.
I Kinda Pastorat har det, sedan väldigt länge, endast funnits en lista – "Kyrkans samlingslista". I år har en ny nomineringsgrupp bildats, "Levande församlingar i Kinda Pastorat", som i årets val konkurrerar om mandatfördelningen och makten i kyrkofullmäktige.
– Kyrkofullmäktige är det högsta beslutande organet i den lokala församlingen. Här beslutas de stora och övergripande frågorna som bland annat handlar om vår budget och våra byggnader. Det är också fullmäktige som utser ledamöterna i kyrkorådet, som i sin tur kan likställas vid kommunstyrelsen hos en kommun, förklarar Sundeborn.
– Kyrkorådet sköter det mesta som har med den löpande verksamheten och församlingslivet att göra. Till skillnad från fullmäktige, som träffas tre gånger per år, sammanträder kyrkorådet en gång i månaden, fortsätter kyrkoherden.
Kinda Pastorat är i sin tur uppdelat i mindre församlingar, det finns ett i exempelvis Horn och ett i Hycklinge. Dessa församlingar har också ett så kallat råd. Här beslutas verksamhetsfrågor som rör det riktigt lokala gudstjänstlivet.
– Årets val är lika viktigt som alltid. Det kommer att påverka församlingslivet de kommande fyra åren, säger Sundeborn och fortsätter:
– Vill du vara med och påverka hur vi i Sverige och lokalt här i Kinda ska vara kyrka så ska du gå och rösta.