Den förra hämtade kraft ur ett missnöje och en oro från befolkningen i Horn och Hycklinge när energibolaget ville bygga 35 vindsnurror över en stor yta på Riddarhusets marker.
Sedan dess har det gått två år av information, samtal, samråd, uppgörelser och överenskommelser med de närmast berörda och kommunledningen. Eons ambitioner har bantats ner till maximalt 18 vindkraftverk på ett betydligt mindre skogsområde.
Bolagets ansökan till länsstyrelsen är ute på remiss och på nytt blåser nya opinionsvindar. Den här gången från flera förtroendevalda i beslutande ställning som i elfte timmen börjar vifta med det kommunala vetot med ena handen och krav på ekonomisk ersättning med den andra.
Ingen av dem tvivlar på nyttan med vindkraft.
Men vindkraft är mer än en nationell angelägenhet att skapa miljövänlig energi.
Det är också en möjlighet att vinna sympatier. Eller en risk att tappa politiskt stöd. Därmed är valrörelsen i Kinda inledd.
Vindkraft i Kinda är mer än en nationell angelägenhet att skapa energi utan fossila bränslen.
Det är den lilla människan mot det stora bolaget. Det är landsbygdens resurser mot stadens behov. Det är kravet på att få betalt för något som nån annan tjänar pengar på.
Vindkraft i Kindas skogsbygd är också intrång på jakt- och friluftsmarker. Om lobbyarbetet är omfattande i politiska korridorer är det minst lika vanligt och avgörande för de starka intressen som finns i jaktlag, byalag och hembygdsföreningar.
Argument för och emot vindkraft är säkert vardagsmat för Kindas fritidspolitiker just nu. Hårdast är sannolikt presen på dem som bor i närheten av kommunens södra delar.
Det är då den politiska uppfattningen och viljan prövas.
För ingen tycks ju tvivla på nyttan med vindkraft.