– Jag är äldst i gruppen, 90 år i år, säger Lisbeth Nilsson glatt.
Hon är också den som har hållit på med snickeriverksamheten längst – i 25 år.
Utöver leksaker, julprydnader och påskpynt ägnar sig gruppen mycket åt att snickra fågelholkar.
– Fågelholkar har gått åt. Vi hade en som köpte trettio stycken, säger Birger Frid.
– Nu är det ju så att man måste sätta upp holkar till fåglarna. Vi vill hjälpa naturen, tillägger Ann-Charlotte Nilsson. Lisbeth Nilsson berättar att det finns en del tornseglare – eller "tornfarare" som gruppen kallar dem – i området runt Bergdala i Kisa.
– Vi hoppas att vi skulle få en inbjudan från Kindahus att göra tornseglarholkar till dem, säger Sölve Frid.
– De har bytt tak någonstans, säger Birger Frid.
Det är inte bara i Kisa gruppens holkar är uppsatta, utan på många ställen runt om i Kinda. I lokalen finns inte bara holkar till småfåglar som blåmes och domherre, utan också till tornseglare och fladdermöss. Gruppen gissar att de under åren har snickrat över 200 olika holkar.
– En del holkar vid kyrkogården hänger upp-och-ner. Det är inte vi som har satt upp dem, säger Veine Fridh.
Vilket träslag är bäst att bygga holkar i?
– Det bryr sig inte fåglarna om, inte, säger Birger Frid.
Vad är det för skillnad på de olika holkarna?
– Nötväckan till exempel vill gärna ha lite öppet så att den kan titta ut och ha koll på läget. Gråsparv och talgoxe vill ha ett hål som är mellan 28 och 35 millimeter stort, säger Veine Frid.
Fladdermusholkar bör placeras mellan 2 och 4 meter över marken, helst i söderläge - men inte så att solen gassar på holken hela dagen. Luftrummet framför inflygningshålet måste vara fritt från vegetation, på samma sätt som för fågelholkar.
– Man ska helst inte spika i träd när man sätter upp holkar, och man ska också undvika att snöra runt trädet eftersom det då kan "strypas", säger Veine Frid. Därför har snickerigängets holkar en anordning på baksidan som gör att man kan fästa holken i trädgrenar.
– Jag har satt upp ett par olika holkar i trädgården. En gång var det en fågel som byggde sitt bo ovanpå holken istället, säger Ann-Charlotte Nilsson.
Pengarna som gruppen tjänar in på försäljning går till spik, målarfärg och verktyg.
– Men vi jobbar mycket med återvunnet trä, säger Birger Frid.
– Vi behöver inte ha så långa bitar, tillägger Sölve Frid.