Per Helldorff har hela livet försörjt sig på att göra saker i trä. Allt från traditionell träslöjd till fiffiga skåp. Hans resa till fyndiga träprylar började när han skulle göra träaskar till grannbarnen. Per inspirerades av tv-programmet Tarzan och Banarne och fick för sig att göra en banan med lönnfack i. Det blev snabbt populärt och Per fick göra fler. Nu ville även föräldrarna ha askar.
– Jag gjorde det lite i smyg för att jag ville ju göra riktiga grejer. Men sen så märkte jag att det var kul att göra fiffiga saker, säger Per Helldorff.
Per fick en beställning på 1 000 bananaskar. Något som gjorde att han fick täljarmbåge.
– Jag satt och deppade och tänkte vad jag nu skulle göra. Då tänkte jag att jag ska göra något där jag får använda huvudet mer än armen.
Det var då Per fick för sig att göra en kopia av ett gammalt textilredskap som mäter garn genom ett kugghjulsräkneverk.
– Jag fick en mekanisk uppenbarelse. Jag tänkte att man kan göra många fiffiga saker med den.
Räkneverken, den stora inspirationen, står nu mitt i rummet där Per visar upp sina mekaniska träföremål.
– De är över 200 år gamla. De räknar hur många varv man har kört och plingar när längden på garnet är rätt. Jag fascineras av ritningarna på den.
Alla Pers mekaniska skåp och föremål är samlade i ett rum i den gamla lanthandeln. Här finns skåp och lådor att veva på. Per tröttnade på att ställa ut kortare perioder. Så när paret flyttade hit gjorde de en permanent utställning.
Alla föremål har ett inbyggt kugghjulsystem. I rummet finns det bland annat en mekanisk valkompass, ett sjöodjur och flera skåp vars dörrar öppnar om man vevar. Vad som är i skåpen är alltid en överraskning.
– Det finns så många idéer på saker man vill göra men inte hinner, så man får välja ut några stycken.
Per gör ett nytt träföremål varje år.
– Jag börjar på nyårsdagen och håller på i sju veckor. Jag får bara göra en ny uppfinning om året för man blir så jobbig när man jobbar med det. Jag skulle kunna göra ännu mer märkvärdiga saker om jag jobbade med dem i tolv veckor. Men det blir ju ingen inkomst när jag pysslar med det.
Per kommer att hålla på med konstformen så länge folk är roade av den.
– Jag tänkte först jobba tills jag är pensionär, men nu fyller jag 67 år och ska inte sluta än.