Trots att Kinda saknar klimatplan menar kommunstyrelsens ordförande Christer Segerstéen (M) att man arbetar med frågorna.
Den 5 januari 2027 tar Kinda kommuns koldioxidbudget slut, enligt klimatkollen.se. För att klara Parisavtalet måste utsläppen minska med 30,4 procent per år.
Christer Segerstéen (M) är kommunstyrelsens ordförande.
Varför har ni ingen klimatplan?
– Vi jobbar ju med frågorna. Vi har exempelvis tagit ett beslut om solcellsanläggningar på nyproduktion. Vid byggnation beaktas alla möjliga utsläpp som val av material. När vi inhandlar bilar ska de gå på HVO. Men att ha en utkristalliserad plan – det är det vi ska jobba med nu.
Kommunen kommer fortsättningsvis uppmana medborgarna till en grön omställning och informera om hur man kan bli mer klimatsmart i sin vardag.
– Vi köper tjänster av Linköpings kommun i form av rådgivning för solceller, bergvärme och hur du kan effektivisera energiförbrukningen i din bostad, fortsätter Christer Segerstéen.
Under Earthweek presenteras kommunens energi- och klimatrådgivare Robert Klasson i en film på kommunens hemsida. I en annan film får vi veta hur Värgårdsskolan arbetar för att minska sitt matsvinn.
Christer Segerstéen lyfter fram kommunens näringsliv som en bransch som kommit långt fram i hållbarhets- och klimatarbetet. Främst handlar det om att industrierna effektiviserar sin elanvändning, men även att de måste förhålla sig till skärpta krav för koldioxidutsläpp. Bilden visar Sofidel i Kisa.
Hur ska kommunen arbeta med hållbarhetsfrågor framöver? Corren vänder sig till kommundirektör Pia Ragnardotter.
Hon menar att kommunens strategiska utvecklingsdokument "Utveckling Kinda" har justerats så det finns en tydligare koppling till de tre hållbarhetsperspektiven som finns inom handlingsplanen Agenda 2030.
Det betyder att det blir mer fokus på klimat- och hållbarhetsfrågor redan i planerings- och visionsstadiet.
– Det tror jag är väldigt viktigt för en kommun att ha med det. Och det har vi ju nu.
Kommuner av Kindas storlek kan inte ha en stor administrativ kostym kring de här frågorna, menar Pia Ragnardotter.
– Det mäktar vi inte med ekonomiskt.
Pia Ragnardotter, kommundirektör i Kinda kommun, menar att alla hållbarhetsperspektiv är viktiga. "Det handlar inte bara om klimat och miljö, utan om social och ekonomisk hållbarhet", betonar hon.
Istället får de dokument som ännu inte är på plats uppdateras successivt i ett tempo de mäktar med, menar hon.
Att kommunen inte har någon klimatplan betyder inte, betonar Ragnardotter, att kommunen saknar ett klimat- och hållbarhetsarbete.
– Det tycker jag är viktigt att komma ihåg. Det görs redan insatser som textilåtervinning, återbruk och energieffektivisering av våra egna lokaler. Man ser även över kommunens fordon och jobbar med ekologiska råvaror i matvaruproduktion.
Dessa spridda insatser känner sig kommundirektören fortfarande för ny för att ha ett helhetsgrepp om och hon tror att fler saker görs för att främja klimat- och hållbarhetsarbetet.
– Vi har inget helhetsperspektiv. Vi har saknat någon som har samordningsansvaret. Det har varit tomt på den posten sen i somras. Därför har det blivit ett glapp nu.
Tillsammans med kansli- och kvalitetschef Sara Erlingsson, som har fått ansvaret att samordna hållbarhetsfrågor, ska Pia Ragnardotter skapa ett systematiskt hållbarhetsarbete.
– Det är ett så brett område. Därför behöver man någon som har ett helikopterperspektiv. Då är det lättare att få syn på vilka insatser vi redan gör, vilka effekter får de och gör vi rätt? Vilka nya insatser bör göras och vilka ska vi sluta med? Det tar lite tid att skapa.
På vilka punkter behöver Kinda utveckla sitt hållbarhetsarbete mest?
– Det kan jag inte svara på i det här läget, eftersom vi inte kommit igång med arbetet än. Det handlar såklart om energieffektivisering och att vi är väl förberedda för eventuella klimatkriser. Samt att jobba förebyggande så att vi inte hamnar i en situation där ekologiska system far illa.
Klimat- och hållbarhetsarbetet låter sig inte göras i en handvändning.
– Det är så otroligt brett och rör alla våra verksamheter. Då är det svårt att skapa en tydlig överblick och ett systematiskt arbetssätt snabbt. Det kräver en del att få till det, kunna göra analyser och göra rätt saker.
Pia Ragnardotter betonar att det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv. Det handlar inte bara om klimat och ekologi, menar hon.
– Hållbar samhällsutveckling förutsätter att vi nyttjar alla resurser på bästa sätt. Det är en ganska stor fråga.
Hållbarhetsarbetet som Pia Ragnardotter och Sara Erlingsson tillsammans med andra nu ska utveckla ska på sikt leda till att kommunen i framtiden kommer att vara ännu duktigare på hjälpa invånare och företag att fatta hållbara beslut, menar Ragnardotter.
– Det är någonting man gör tillsammans och jag hoppas att kommunen ska kunna vara en ännu tydligare bärare av det.
Arbetet kommer att inledas internt under våren för att sedan utvecklas under sommaren och hösten.