Förra sommaren skickades en anmälan till Skolinspektionen angående brist på stöd vid en elevs särskilda behov. Bakgrunden till anmälan startade tre år tidigare inför att eleven började högstadiet på Värgårdsskolan.
– Då skolan redan vid överlämning från mellanstadiet är väl medvetna om att XX har ett stödbehov och icke godkända behov i Svenska, Engelska och Matte, har jag svårt att förstå varför det tagit så lång tid att få extra anpassningar samt särskilt stöd, skriver vårdnadshavare som vi varit i kontakt med i sitt yttrande till Skolinspektionen.
Efter första höstterminen i högstadiet fick eleven underkänt i tre ämnen. De tre underkända ämnena växte till tolv på vårterminen. Under skolperioden har vårdnadshavare och elev fört flera samtal med skolpersonal för att hitta lösningar.
Eleven ska enligt Kinda kommuns och Värgårdsskolans dokumentation bland annat erbjudits studiecoach, stödresurs i svenska, möjlighet till muntligt prov och att slippa vissa lektioner för att orka med skoldagen.
– De extra anpassningar som skolan hävdar att han har fått har inte genomförts på ett sätt som resulterat i kunskapsutveckling hos XX, vilket syns på betygen som från termin till termin visat på fler och fler icke godkända, skriver vårdnadshavaren och fortsätter.
– XX tilldelades tid med studiecoach, men då hen hade väldigt hög sjukfrånvaro har den hjälpen ofta uteblivit och inte ersatts med något alternativ, inte heller kommunicerats till hemmet.
Som resultat av prestationerna har elevens motivation och mående försämrats, enligt vårdnadshavaren, vilket lett till hög frånvaro från lektionerna och att eleven tackat nej till visst stöd. En av de händelser som Skolinspektionen tar upp i sitt beslut är ett exempel där frånvaroproblemet anmäldes till rektorn och där rektorn inte anmälde vidare ärendet till huvudmannen, kommunen, nästan sju månader senare. En annan händelse innefattar att eleven uppmanats att redovisa en uppgift högt i klassen, något som läraren borde ha varit informerad om inte skulle ske, menar vårdnadshavare. Skolans rektor Johannes Kullered hänvisar våra frågor till kommunens förvaltningschef Eva Holm, som påpekar att hon inte kan uttala sig i enskilda ärenden.
– Jag tycker att vår anmälningsrutin fungerar bra. Ibland kan vi få hjälp av våra verksamhetssystem att hitta bra informationsflöde och ibland är vi tvungna till att hitta egna lösningar. Men det här är en utveckling, man är aldrig färdig, säger hon och fortsätter.
– För vår del är det bra att behöva göra djupa utredningar för då ökar sannolikheten att hitta något som vi inte alltid hinner se eller ens vet om. Vårt mål är att alla elever ska ha det stöd som de har rätt till och mår bra av i skolan.
Hur är skolans beredskap för att ta hand om särskilda behov?
– Den generella kunskapen och beredskapen är hög och man är väldigt duktig på att hitta individuella lösningar för elever med särskilda behov. Sen är vi en liten kommun vilket innebär att till exempel våra kuratorer inte har heltidstjänster så vi får dela på dem med andra skolor.
Hur mycket stöd har man rätt till som elev?
– Skollagen ger varje elev rätt till stöd men det står inte formulerat på detaljnivå hur det stödet ska se ut.
I ärendet med eleven på Värgårdsskolan har Skolinspektionen tagit beslut om att skolan och kommunen ska "vidta åtgärder så att skollagens krav att särskilt stöd och rätt utbildning tillgodoses". Dels ska elevens behov utredas på nytt, rektorn ska skyndsamt utreda orsakerna till elevens frånvaro på nytt, se till att det finns fungerande rutiner för rektorn att rapportera till huvudmannen och pröva frågan om elevens rätt att slutföra utbildningen. Idag räcker inte elevens betyg för att komma in på gymnasiet.
– XX lägger den största skulden på sig själv när det kommer till misslyckanden i skolan, vilket leder till en känsla av både skuld och skam vid skolrelaterade saker, skriver vårdnadshavare i yttrandet.
Kvar som alternativ efter högstadiet för eleven finns nu bland annat rätten till ytterligare max två års utbildning på högstadiet, söka introduktionsprogram eller hitta praktik.
– Nu när gymnasievalet är högaktuellt för XX och hans jämnåriga, förmedlar XX ett ökat obehag då han förstår att han inte är i närheten av att kunna söka utbildning och att detta kommer innebära jobbiga konsekvenser för honom så som att splittras från sina kompisar, skriver vårdnadshavare.