Pierre Ländell (LPO) överväger en anmälan till Justititeombudsmannen. Han tror att Christer Segerstéen (M) och kommunstyret i så fall kommer att få kritik.
Justitieombudsmannen (JO) har nyligen riktat kritik mot en annan kommun som agerat på likartat sätt.
– Sekretessen får man inte tumma på, säger Justitieombudsmannen Per Lennerbrant om det fallet, som rör Gagnef kommun, en kommun av Kisas storlek med 10 000 invånare.
Pierre Ländell säger till Corren att han nu diskuterar en JO-anmälan med andra oppositionspartier.
– Så det är mycket möjligt att vi går in med en gemensam JO-anmälan kring detta, säger han.
Christer Segerstéen säger i en skriftlig kommentar till Corren:
"Med respekt för den pågående utredningen och de berörda personerna vill jag i nuläget undvika att kommentera om en eventuell JO-anmälan, för att minska risken för missförstånd under utredningens gång."
Den 10 oktober gick ordförande i kommunstyrelsen i Kinda kommun, Christer Segerstéen (M), ut med information på det kommunala intranätet om att tre höga chefer omedelbart stängts av från sina tjänster. Anledningen uppgavs vara visselblåsaranmälningar som pekat ut cheferna som inblandade i upphandlingar som inte gått rätt till.
Chefernas tjänstetitlar skrevs ut och kommunstyrelsens ordförande gick därefter också ut med chefernas namn.
Enligt sekretesslagen måste arbetsgivare skydda den som visselblåser om missförhållanden i en organisation. Det får inte komma fram detaljer som kan avslöja för andra vem eller vilka som har anmält.
Men även identiteten på den eller de som pekas ut som skyldiga måste skyddas, enligt lagen.
Och det har Kinda kommun inte gjort, anser Pierre Ländell:
– Kommunalrådet har begått ett fel som han borde känna till. Han borde ha tänkt till lite innan han gick ut och röjde tjänstetitlarna. Det ingår i hans uppdrag att känna till vad man får och vad man inte får. Jag tycker det är allvarligt att röja sekretesskyddade uppgifter. Och det har han ju gjort i det här fallet.
Christer Segerstéen säger i en skriflig kommentar till Corren att han offentliggjorde chefernas namn på intranätet "för att undvika spekulationer och skapa tydlighet kring situationen".
"Även om det alltid finns olika sätt att hantera en sådan kommunikation, bedömde jag vid det tillfället att detta var den mest ansvarsfulla lösningen" skriver Christer Segerstéen till Corren.
Nyligen riktade Justitieombudsmannen kritik mot Gagnef kommun, i ett ärende om visselblåsning. Där larmade en visselblåsare om flera kommunala medarbetare och uppgav att de var inblandade i jäv (hade fattat beslut i frågor som de själva hade personliga kopplingar i).
Gagnef kommun la ut information om ärendet på sitt intranät. Utpekade personer namngavs inte men deras tjänstetitlar skrevs ut.
En av dem JO-anmälde Gagnef kommun och menade att hon pekats ut genom publiceringen på intranätet.
Och Justitieombudsmannen gav henne rätt. För några veckor sedan kom JO-beslutet där kommunen får kritik för bristande skydd.
”Jag kan konstatera att bedömningen av hur identiteten för de berörda personerna skulle skyddas vid publiceringen inte gjorts med tillräcklig omsorg. Kommunstyrelsen ska kritiseras för det” skriver Justitieombudsmannen Per Lennerbrant i beslutet.
Då Corren ställer frågor om situationen i Kinda kommun, där avstängda chefer har namngivits på intranätet, svarar JO Per Lennerbrant att han inte kommenterar den pågående situationen.
Är den här typen av ärenden svåra för en kommun att förstå och hantera rätt, enligt sekretessbestämmelser?
– Jag vill akta mig lite för att göra uttalanden om det, givet bakgrunden till din fråga. Men det finns ju sekretessbestämmelser som gäller i visselblåsarärenden, och i utredningar som följer på en visselblåsning, säger Per Lennerbrant.
Justitieombudsman Per Lennerbrant.
JO skriver i sitt kritikbeslut mot Gagnef kommun att det visserligen är positivt att kommunen sa sig vilja agera transparent.
– Men det får inte innebära att man röjer hemliga uppgifter. Identiteten ska skyddas på de personer som förekommer i utredningen, säger Per Lennerbrant.
Vilka uppgifter som kan avslöja identitet får bedömas från fall till fall, beskriver JO. I en mindre kommun kan till exempel en tjänstetitel vara avslöjande, om bara en person har den titeln.
– Man får göra bedömningar. Men sekretessen ska gälla. Sekretessen får man inte tumma på, säger Per Lennerbrant.
På frågan om JO-kritik är det värsta som en kommun, likt Gagnef, kan drabbas av när den inte skyddar sekretessuppgifter, svarar Per Lennerbrant:
– Man är ju skyldig att hålla sekretessbelagda uppgifter hemliga. Allra ytterst så finns det ett straffansvar, brott mot tystnadsplikten, om man medvetet röjer uppgifter som ska hållas hemliga.
Lennerbrant säger att han inte gör några generella uttalanden om eventuella lagbrott utan hänvisar till brottsbalkens straffbestämmelser. Om en domstol ska döma till straff för brott mot tystnadsplikt så måste den kunna slå fast att en viss person har gjort sig skyldig till brottet.
Vet du mer? Tipsa Correns granskande reportrar genom vår krypterade tipstjänst här. Läs mer om anonymitet här.