-- Jag tycker det är tråkigt att bara stå rätt upp och ner och sjunga. Jag vill att musiken landar någonstans och berör, säger hon.
Hon vill berätta en historia med sin sång och före-ställningen är därför uppbyggd på ett manus som hon skrivit själv.
Jorunn Svensk är uppvuxen i Linköping och började redan som femåring att sjunga i kyrkan. Så övergick det till rockband och dansband och så småningom hamnade hon på musiklinjen på Vadstena folkhög-skola.
-- Egentligen gillade jag inte opera men när jag fick prova på det så tyckte jag att det var häftigt.
Så Jorunn Svensk gick vidare till Operahögskolan i Göteborg och debuterade i mitten av 80-talet på Karl-stad musikteater med huvudrollen Anna i folklust-spelet "Värmlänningar".
Efter två år i Karlstad blev hon solist på Stockholms-operan.
Där gjorde hon bland annat Nattens Drottning i Trollflöjten och spelade mot flera stora sångare som Loa Falkman och Tommy Körberg.
-- Det var fantastiskt att få vara med där uppe. Att få sitta i salongerna och lyssna på repetitionerna av alla riktigt stora sångare. Men det var också tufft, säger Jorunn Svensk.
-- Det handlade mycket om att armbåga sig fram. Jag var lite för mjuk som person för att inta den rollen och jag tog ganska mycket stryk, fortsätter hon.
Under sin utbildning födde hon också en son och det var inte alltid lätt att vara frilansande och ensamstående mamma.
Hon började tvivla på sig själv och fick scenskräck.
Tillslut orkade hon inte med pressen längre och flyttade tillbaka till Vadstena där hon började läsa till folkhögskolelärare.
Efter att ha lagt sin sång på hyllan i några år bor i dag Jorunn Svensk i Göteborg där hon jobbar som lärare i teater och musikdrama- tik på Hulebäckgymnasiet i Mölnlycke.
Men när en bekant gifte sig i Åtvidaberg förra sommaren fick Jorunn Svensk tillbaka lusten att sjunga.
-- Jag hade lovat att sjunga när hon gifte sig. Det var hemskt att ställa sig på scenen igen men attans vad det var roligt, säger Jorunn Svensk.
-- Men hade det inte varit för kantor Ingemar Ericssons lugna person så hade jag aldrig vågat göra det, fortsätter hon.
I dag sjunger hon för att det är roligt och för hälsans skull och kan vara avspänd utan höga krav på sig.
Efter många röriga år är det tryggt med ett fast jobb tycker Jorunn Svensk, men hon är ovan i situationen.
-- Jag trivs bra som men jag behöver lite mer utmaningar.
I höst ska hon därför gå ner till 80 procent på gymnasiet för att kunna jobba lite mer på musikhögskolan.
I framtiden vill hon avsätta mer till att göra bra sceniska visprogram. En form hon är ganska ensam om.
Föreställningen i kväll vill hon inte säga för mycket om men avslöjar att det hand-lar om en dam som tänker tillbaka på en midsommar- afton.