Det är läget i dag efter omorganisationen. Ingen av läkarna på akutjouren som Corren talar med säger att det är en lysande lösning, men ingen kan heller uttrycka att det är riktigt dåligt.
-- Det fungerar. Nu utvecklar vi verksamheten utifrån vad vi har. Och jag är inte längre orolig för fler negativa omställningar i framtiden, säger Anders Rödström, vårdenhetschef för akuten i Katrineholm.
Ambulanspersonalen drar en tung del av lasset. Där görs den första bedömningen, om patienten efter olyckan behöver specialistvård.
-- Jag tror ändå att vi är ganska nöjda. Det innebär en avlövning för sjukhuset. Men det blev ingen katastrof, säger jourläkaren Tore Olsson.
Verksamheten inne på mottagningen bygger på akut diagnostik, att göra korrekta bedömningar och stabilisera patientens tillstånd för en vidare transport till Eskilstuna. Vissa tillstånd tar man fortfarande hand om, hjärtinfarkter är ett sådant exempel. Dessutom tillkommer den lite mer alldagliga akutmottagningen: allt från sårskador, mindre frakturer och akuta öronbarn till att skära upp en böld. Antalet patienter har inte minskat. Men många ur personalen slutade.
-- Förändringen var betydligt märkbar för oss. De flesta av sjuksköterskorna med specialistkunskaper försvann efter beslutet om nedskärningen.
Den nyrekryterade personalen hade inte alls den erfarenhet som fanns tidigare, enligt Anders Rödström.
-- Vi har en god besättning nu men det finns fortfarande kompetensluckor. På jättelång sikt kanske den här organisationen funkar riktigt bra. Men det tar nog ungefär sex--åtta år, säger Rödström.