-- Det har varit bra för många att få ta ut en del av det fria året och vi har till i stort sett samtliga vakanser kunnat anvisa kompetent personal, säger Rolf Svensson, chef på arbets- förmedlingen i Katrineholm.
Provtiden startade i början av år 2002 och under den tiden har 165 personer tagit ut friår. Men ansökningarna var dubbelt så många.
-- Vi har tagit först till kvarn i urvalet. Det var det enda sättet vi kunde göra det på. Sedan kom en del ansökningar in för sent också.
Vilka har varit anledningarna till att ta friår?
-- Det är ju egentligen inte vårt område men i början så frågade vi och då handlade det om studier, mer tid för familjen och sådant.
Hur har de som tagit friår klarat sig ekonomiskt?
-- Det fanns de som avbröt tidigare för att de inte klarade ekonomin.
Anställda i den offentliga sektorn har dominerat ansökningarna. Det har varit personer som är anställda inom barnomsorgen, äldreomsorgen och lärare.
-- Jag vet inte varför det har varit så. Facket har varit alert och informerat mycket så det kanske är en anledning, säger Rolf Svensson.
Likadant är det med det nya friåret. 41 av 44 ansökningar i Katrineholm kommer från anställda i den offentliga sektorn.
Ett väsentligt problem med friåret har varit att det inte nått alla arbetslösa grupper. Långtidsarbetslösa, ungdomar, invandrare och handikappade hamnade utanför.
-- Grupper som har det svårt har inte fått en chans. Arbetsgivarna har ofta anställt personer som varit vikarier på företaget tidigare.
Är friåret bra?
-- Det borde ha en annan struktur. Man borde prioritera andra grupper som har det svårt. Innan friåret startar kan man ha någon form av praktik så flera kan få chansen. Det gäller att planera parallellt för det finns en lösning, säger Rolf Svensson.