På onsdagsmorgonen inträffade det fjärde haveriet med ett Jas 39 Gripen. En pilot från F17 i Ronneby tvingades skjuta ut sig över havet, cirka 40 kilometer söder om Karlskrona. Enligt flottiljchefen kommer troligen fler haverier att inträffa i framtiden.
Haveriet inträffade i samband med en rutinmässig luftstridsövning över Hanöbukten där två stridsflygplan av typen Jas 39 Gripen deltog.
Under övningen som utgick från 6 000 meters höjd skulle de luftledningsprinciper som tillämpas inom militäralliansen Nato tränas. Men någonting gick fel i samband med det avslutande stridsmomentet.
Klockan 09.24 utlöste piloten -- 42-årige överstelöjtnanten Axel Nilsson -- sin katapultstol. Han befann sig då på cirka 2 000 meters höjd. Vid en utskjutning i katapultstol väger kroppen 20 gånger den normala kroppsvikten -- vilket gör att kroppen trycks ihop.
Fallskärmen utlöstes som den skulle och piloten, som har 20 års erfarenhet i yrket och 1 100 flygtimmar bakom sig, landade i havet, där han snabbt kunde undsättas av en räddningshelikopter. Den andre piloten såg uthoppet och gav positionsangivelser till helikoptern.
-- Piloten är lite mörbultad, men han mår efter omständigheterna bra, sade överste Lars Lundell, flottiljchef på F 17 i Ronneby, vid en presskonferens på onsdagseftermiddagen.
De två planen befann sig på ett avstånd av över en kilometer när haveriet skedde.
-- Mer vet vi inte för närvarande. Piloten sade ingenting innan han hoppade, säger informationschefen på F 17, Kent Löving till Corren och fortsätter:
-- Vi vet faktiskt inte vad som hänt. Haverikommissionen måste få tala med piloterna före någon annan.
Stridsflygplanet gick till botten och det är osäkert om det kommer att kunna bärgas. Djupet på haveriplatsen beräknas till minst 30 meter. Om planet ska bärgas eller inte avgöras av Statens haverikommission, som ska utreda det inträffade.
Normalt ska en pilot inte kunna flyga in i ett läge som han inte kan kontrollera. Planets styrdatorer ska begränsa roderutslag som kan leda till ett okontrollerbart läge. Något som dock kan vara svårt att kontrollera för piloten är så kallad "pumpning"; under vissa extrema omständigheter kan luftströmmen till motorerna till ett plan störas så att motorn får en sorts andnöd och "baktänder".
Enligt flottiljchef Lars Lundell innebär flygstridsövningar alltid risker. Hittills har flygvapnet fluget med Jas 39 Gripen i 60 000 timmar.
-- Med den nivå som vi har på övningarna inträffar haverier, sade flottiljchefen.
Det första haveriet med Jas 39 Gripen inträffade 1989 på Saabfältet i Linköping. Haverikommissionen kunde senare konstatera att det fanns brister i flygplanets datoriserade styrsystem.
1993 inträffade den andra kraschen. Tusentals människor bevittnade när piloten sköt ut sig och flygplanet störtade, ett stenkast från Västerbron.
Därefter följde flera år utan allvarligare incidenter. 1999 störtade dock ett av flygvapnets Gripenplan i Vänern i samband med en övning med ett systerplan. Vid det haveriet slogs planet i bitar när det i 600 kilometer i timmen och med tänd efterbrännkammare slog i vattenytan. En av de viktigaste pusselbitarna, kraschminnet, var försvunnet. Trots att planet sände med sin lilla sändare en tid kunde det inte hittas förrän efter ett drygt år. Sjöbottnen fick muddras innan man började hitta delar av planet. Haveriutredningen avslöjade att kraschminnet var bristfälligt fastsvetsat.
Vid samtliga fyra haverier överlevde piloterna.