Stadens läge i Vätterns södra ände är vackrare än vad många städer kan skryta med; redan då man kommer farande på E4 norrifrån är sjöläget slående.
Jönköping skulle fram till runt 1990-talet kunna beskrivas som något halvsovande. Befolkningsökningen tog fart i början av 1990-talet och samtidigt började högskolan utvecklas med Högskolan för lärande och kommunikation, Ingenjörshögskolan och Internationella Handelshögskolan.
Idag heter lärosätet Jönköping University och har 10 000 studenter. Lokalerna har byggts i city. Där finns även campus och studentlivet har blivit en del av stadsbilden.
Med studenterna kom också nya krogar, kaféer, nöjesställen och butiker. Det halvsovande intrycket är borta. Bostäder byggs, folk flyttar in och handelsområden breder ut sig.
Jönköping sitter ihop med Huskvarna och är sedan 1971 samma kommun. I långa tider har dock motsättningar rått mellan Jönköpingsbor och Huskvarnabor. Som bara ett exempel berättade denna artikelskribents farmor hur hon och farfadern inte tilläts hyra lägenhet i Huskvarna på 1950-talet; hyresvärden vägrade hyra ut till Jönköpingsbor.
Än idag skämtas om ”andra sidan” och allt är inte bara på skoj.
Stadens historia innehåller också mer allvarliga motsättningar. Under ”Tattarkravallerna” 1948 försökte Jönköpingsbor driva ut den stora romska befolkning som bodde i stadsdelen Öster.
Romani har färgat Jönköpingsdialekten med ord som goja (tjej), musta (kaffe), tjabo (kille, typ) och nascha (skynda dig).