- För oss som bedriver jordbruk i utkanten av Europa är den nya jordbruksreformen oerhört tuff.
Det konstaterade LRF-ordföranden Caroline Trapp vid inledningen av mässan Elmia lantbruk i Jönköping i går. Trapp diskuterade jordbruksreformen, som träder i kraft nästa år, med jordbruksminister Ann-Christin Nykvist.
Den svenska bondekåren är en minskande skara allt sedan krigsåren. År 1944 fanns 300 000 bönder i Sverige, nu omkring 70 000. Antalet bönder lär minska ytterligare och en orsak är jordbruksreformen med det nya gårdsstödet.
-- Det handlar inte om någon liten justering av regelverket. Vi får ett helt nytt jordbrukspolitiskt system. Det pågår en febril aktivitet med rådgivare för att räkna ut ekonomin på de enskilda gårdarna, säger Anders Johansson, LRF-ordförande i Östergötland.
Från nyår införs det nya jordbrukarstödet, gårdsstödet. Det är inte kopplat till vad som odlas. I själva verket krävs ingen odling alls bara landskapet hålls i skick.
Det totala stödbeloppet till svenska bönder blir cirka 6,6 miljarder kronor inom ramen för EU.
- Vi behöver modernisera EU:s jordbrukspolitik om den ska ha något förtroende. Nu får vi en jordbrukspolitik som inte är inriktad på produktion som ger de största bidragen utan på det som konsumenterna frågar efter, säger jordbruksministern.
Det handlar inte bara om mat utan ocksåenergigrödor. Gårdsstödet kan sökas av den som har jordbruksmark eller betesmark.
Tidigare har arealstöd utgått till odling av till exempel vete och raps men inte till potatis.
Nu är det marken, inte grödan, som räknas. Allt räknas framöver i stödrätter. Ett hektar mark ger en stödrätt som ger ett grundbelopp till markägaren.
Till detta kan ett tillägg sökas, till exempel vissa djurbidrag. Den som vill ha gårdsstöd måste sköta sin åkermark så att den inte växer igen med buskar och sly.
På betesmarken måste finnas djur. Det nya lantbrukarstödet har vinnare och förlorare, flest förlorare tycks vara den vanligaste meningen bland bönderna själva.
Jordbruksverkets Harald Svensson förutser att vissa lantbrukare får bekymmer med det nya systemet. Han tror att en femtedel av mjölkbönderna och 30 procent av spannmålsodlare och nötköttsproducenter försvinner inom tio år. Men minskningen sker gradvis.
-- Ett antal företag behöver förändra sin produktion, inte minst vid tanke på investeringar och vid generationsskiften. Det gäller att räkna. Staten har inget ansvar för hur företagarna sköter sina företag, säger Harald Svensson.
Att spannmålsodlarna "får sig en smäll" med den nya stödreformen, ser Anders Johansson som uppenbart.
Nötkötts- och mjölkproducenter med små marker lär inte heller jubla. Ett fåtal hamnar "oerhört snett". LRF har haft åtskilliga synpunkter på jordbruksreformen.
-- Men det förslag som ligger, är det som varit politiskt gångbart, säger Anders Johansson.
Om de specialiserade spannmåls- och rapsodlarna förlorar i stöd så kan potatisodlare bli vinnare liksom lantbrukare i mellanbygderna.
-- Det stora allvarliga är om vi skall lyckas sälja våra svenska varor i förhållande till importen. Det är intressant att "dumpa in" överskott utifrån på den svenska marknaden till följd av våra relativt höga livsmedelspriser.
Om konsumenterna enbart tittar på prislappen, och inte bryr sig om vår strikta djurhållning och våra hårda miljölagar, så får vi det knöligt framöver, säger Anders Johansson.