Julen är inte alltid en fröjdefull tid

Jenny är kurator hos Bris, Barnens rätt i samhället. Hon har stor erfarenhet av samtal med barn i kris. Plus kontaktade henne för lite råd och tips om vad du själv kan hålla koll på inför kommande storhelger.

Ökar antalet samtal till er under jul- och nyårshelgerna?
– Det behöver nödvändigtvis inte vara fler som hör av sig till Bris. Kontaktbehovet för barnen är konstant. Det man kan notera är snarare fler samtal som handlar om just familjen och hur man har det hemma. Detta kan jämföras med mer allmänna samtal om att må dåligt eller att ha dåligt självförtroende när terminen är igång. Julen är en högtid som så tydligt sätter familjens funktionsnivå och mående under lupp. Både för att man spenderar, eller i alla fall förväntas spendera mer tid tillsammans och för det generellt pratas och jämförs mycket om hur man haft det under ledigheten.

Är julen en extra utsatt tid?
– Ja. När skolan stänger, kuratorn går på julledigt och vännen åker i väg med familjen lämnas många barn i utsatthet. De redan utsatta blir ofta helt enkelt ännu mer utsatta under julhelgen. Ensamheten är ett tema som framträder speciellt tydligt. Fysisk och faktisk ensamhet, men framför allt en känsla av ensamhet. Att ingen i ens närhet bryr sig om hur ledsen man sitter och är precis där och då.

Är alkohol ett vanligare problem under storhelger?
– I familjer där det dricks mycket kan barn må väldigt dåligt under julhelgen. Upplevelsen och förutsättningarna är förstås olika i olika familjer.  I familjer där det händer lite oftare att föräldrarna dricker är barnens jul ofta kantad med förhoppningar om att det ska bli annorlunda denna gången och känslor som oro, besvikelse och skam när så inte blir fallet. I multiutsatta familjer, där alkoholproblem endast är en del av den större bilden, som även rymmer vanvård, psykisk- och fysisk misshandel och psykisk ohälsa året om saknas helt förväntningar på att julen skulle kunna vara nåt annat.

Vad frågar barnen om?
– Till Bris har vi inga höga trösklar och ämnena varierar därför mycket. Men exempel på utsatthet som kan förvärras under julen är när barn och unga mår dåligt av föräldrars drickande, familjekonflikter och ekonomisk utsatthet. Julen blir för många barn en smärtsam jämförelse mellan sin egen och andras familjer. Julklappar, lovaktiviteter och resor är sånt som är självklart för vissa, men frånvarande för andra. Barn kan tex undra hur de ska dölja att de varit hemma hela julen eller att de inte har nån julklapp att visa upp i skolan. Barn uttrycker också ibland en längtan efter att vardagen ska dra igång igen. Ledigheten innebär mer tid tillsammans och om mamma dricker för mycket eller pappa är deppig så blir hemmet en plats man vill undvika, skolan blir en tillflyktsort.

Vad kan en utomstående göra om den ser att det finns problem i en familj?
– Kom ihåg att julen är mer än bara den 24:e december. För barn i speciellt utsatta familjer börjar stressen inför jul redan i början av december och håller i sig till efter skolan drar igång igen. Julhögtiden är väldigt lång när man inte gillar den, kom ihåg att uppmärksamma barn under hela perioden. Inför julledigheten kan vissa barn börja dröja sig kvar i skolan eller hos kompisar. Våga fråga om läget!

Kan man göra något mer?
– Om du känner dig orolig för att ett barn far illa ska du alltid kontakta Socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Bris vuxentelefon för frågor som rör barn är öppet året om. Dit kan man också vända sig om man känner oro för ett barn i och med julen.

Har du något mer råd?
– En utgångspunkt som kan vara bra att ha med sig att julen faktiskt inte per automatik är något positivt för alla – utan i värsta fall precis tvärtom. Man kan därför göra klokt i att vara lite försiktig med superlativer och härliga utrop om julen i möten med barn och ungdomar. I grupper med barn är det extra viktigt att undvika situationer som bidrar till jämförelser sinsemellan. En fråga om vilken som var bästa julklappen eller roligaste aktiviteten kan vara kul för någon, men väcka stark ångest hos någon annan.

Fotnot: Bris hjälptelefon har 116 111 och Bris vuxentelefon har 077-150 50 50. Bris lämnar inte ut Jennys efternamn av princip.
Roland Klinga
roland.klinga@nt.se
011-200494