ââDet Ă€r inte ett sĂ€rskilt bra betyg Ă„t det svenska skolsystemet, sĂ€ger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson om de stora skillnaderna inom och mellan svenska skolor.
Svenska niondeklassares resultat i Pisa 2022 har sjunkit kraftigt i bĂ„de matematik och lĂ€sförstĂ„else jĂ€mfört med 2018. SnittpoĂ€ngen i matematik blev 482 (â21 poĂ€ng jĂ€mfört med 2018) och i lĂ€sförstĂ„else 487 (â19 poĂ€ng).
Det tredje kunskapsomrĂ„det, naturvetenskap, visar ocksĂ„ en försĂ€mring, men inom felmarginalen: 494 (â6 poĂ€ng).
LÀs- och matematikresultaten i Sverige Àr nu Äter pÄ den sÀmsta nivÄn under 2000-talet. PoÀngen faller till 2012 Ärs nivÄ och dÄ talades det om en Pisachock. Sverige hade inlett sitt Pisadeltagande med riktigt bra, stabila resultat men föll 2012 ned under OECD-snittet. Sverige var dÄ ensam om en sÄ dÄlig resultatutveckling.
Den svenska upphÀmtningen efter 2012 bryts nu alltsÄ av ett nytt bakslag. Men trots tappet ligger Sverige fortfarande över OECD-snittet i alla Àmnen, eftersom flertalet andra lÀnder backar.
ââFör Pisa 2022 följer ju de svenska resultaten ett internationellt mönster, sĂ€ger Peter Fredriksson vid en presstrĂ€ff.
Singapore bÀst av alla
Pisa Àr vÀrldens största elevstudie, med 81 deltagande lÀnder/regioner 2022. Av dessa har Singapore överlÀgset bÀst resultat. Japan Àr bÀst av OECD-lÀnderna, Estland bÀst i Europa och Danmark och Finland Àr bÀst i Norden.
Men trenden Ă€r generellt negativ. Resultaten har aldrig sjunkit sĂ„ mycket frĂ„n en omgĂ„ng till en annan. Pandemin verkar vara en "sjĂ€lvklar orsak till den dramatiska nedgĂ„ngenâ, skriver OECD. Det tar Ă€ven Peter Fredriksson fasta pĂ„ som delförklaring.
ââVi vet att skolan pĂ„verkades stort av pandemin, sĂ€ger han.
OECD konstaterar dock att fler faktorer spelar in. Den generella nedgÄngen i lÀsning och matematik började lÄngt före pandemin, dÀrtill kunde en del lÀnder bibehÄlla eller till och med förbÀttra resultaten 2022. Dit hör till exempel Japan.
Ăkade gap
Pisa belyser ocksÄ skillnader inom ett land och dÀr finns flera oroande signaler för svensk skola. Exempelvis har gapet mellan de svagast presterande och de bÀst presterande ökat i bÄde matematik och naturvetenskap. I matematik var det generellt försÀmrade resultat i hela den svenska elevgruppen, men de svagaste eleverna tappade mest.
Pandemin kan ha spelat in Àven hÀr, men det Àr ocksÄ sannolikt en effekt av det bristande svenska skolsystemet med stora skillnader i kvalitet mellan skolor och stora inslag av segregation, sÀger Peter Fredriksson.
ââVi ser en ökad resultatspridning. Det Ă€r framför allt en följd av att fler elever presterar pĂ„ lĂ„g nivĂ„. Det Ă€r inte ett sĂ€rskilt bra betyg Ă„t det svenska skolsystemet.
Svaga lÀsare
Ytterligare ett negativt besked Àr att skillnaden i lÀsning fortsatt Àr stor mellan killar och tjejer. 30 procent av de 15-Äriga killarna klassas som svaga lÀsare, bland tjejerna Àr andelen 18 procent.
ââDet visar hur viktigt det Ă€r att sĂ€tta in stödĂ„tgĂ€rder tidigt, pĂ„ lĂ„gstadiet, sĂ€ger Peter Fredriksson.
Hur allvarlig Àr situationen?
ââDet Ă€r aldrig bra nĂ€r resultaten blir sĂ€mre, men jag tror vi mĂ„ste se att de gjordes i direkt anslutning till pandemin som verkligen pĂ„verkade skolan och undervisningens kvalitet. Men det Ă€r viktigt att vi har koll pĂ„ den fortsatta utvecklingen, sĂ€ger Fredriksson.
Peter Fredriksson vill alltsÄ inte se en rad nya politiska initiativ, nÄgra "hittepÄ", enbart med grund i Pisa 2022. Det viktiga Àr i stÀllet att fortsÀtta med det man vet funkar, sÀger han.
ââSatsa pĂ„ lĂ€rare. FortsĂ€tta satsningen pĂ„ tryckta lĂ€romedel och se till att det finns resurser utifrĂ„n det kompensatoriska ansvaret, för att sĂ€tta in tidiga stödinsatser för elever som riskerar att hamna efter.