"Konsekvensen av en felbedömning blir oerhörd"

NÀstan varje dag rycker han eller nÄgon av kollegorna ut pÄ ett suicidlarm. Den psykiska ohÀlsan Àr mer utbredd Àn vad PÀr Lundh kunde förestÀlla sig nÀr han började som polis.
–Det kan vara svĂ„rt. Man fĂ„r inte ta fel hĂ€r, sĂ€ger han om hur man hanterar en suicidnĂ€ra person.

Polisen PÀr Lundh försöker alltid stÀlla sÄ raka frÄgor som möjligt nÀr han trÀffar en suicidnÀra person, för att lÀttare kunna bedöma risken.

Polisen PÀr Lundh försöker alltid stÀlla sÄ raka frÄgor som möjligt nÀr han trÀffar en suicidnÀra person, för att lÀttare kunna bedöma risken.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Sverige2020-12-13 07:05

Ofta Àr det anhöriga eller vÀnner som larmar om att nÄgon verkar mÄ dÄligt. Kanske har personen skrivit om att den mÄr dÄligt eller tagit farvÀl pÄ sociala medier. Inte sÀllan kan det ocksÄ vara personen sjÀlv som ringer polis och sÀger att hen kommer att ta sitt liv.

I de fall polisen rycker ut blir det deras uppgift att göra en första bedömning, om personen behöver ett akut omhÀndertagande. Personen erbjuds alltid hjÀlp, om det behövs kan polisen ocksÄ göra ett tvÄngsingripande.

Letar signaler

– Konsekvensen av att vi gör en felbedömning pĂ„ platsen blir oerhörd. För vĂ„r del handlar det om att vara aktiva lyssnare, jag letar efter signaler som jag vet kanske Ă€r en ytterligare risk. Det hĂ€r Ă€r samtal som fĂ„r ta tid, vi har ingen brĂ„dska nĂ€r vi Ă„ker pĂ„ de hĂ€r jobben, sĂ€ger PĂ€r Lundh, yttre befĂ€l och gruppchef vid Farsta lokalpolisomrĂ„de i södra Stockholm.

Polisens nationella statistik visar att den i snitt gör nÀra 50 utryckningar gÀllande sjÀlvmordslarm om dagen. Att det Àr ett sÄdant vanligt uppdrag för polisen var inget PÀr Lundh förvÀntade sig innan han blev polis.

– Jag hade nog inte förestĂ€llt mig att den psykiska ohĂ€lsan skulle vara sĂ„ utbredd som den faktiskt Ă€r. Och det Ă€r inte bara de som Ă€r sjĂ€lvmordsnĂ€ra utan psykisk ohĂ€lsa i stort, mĂ€nniskor som har personlighetsstörningar eller av andra anledningar mĂ„r dĂ„ligt, sĂ€ger han.

FÄtt tack

Att möta denna sorg kan naturligtvis vara tufft, och dÄ kan man som polis fÄ hjÀlp.

– Vi har blivit bĂ€ttre pĂ„ att ta hand om oss sjĂ€lva. De fallen dĂ€r vi har konstaterade sjĂ€lvmord, speciellt nĂ€r det gĂ€ller yngre, Ă€r sĂ„klart otrevliga syner oavsett hur mĂ„nga gĂ„nger man upplevt det. DĂ€r har vi som rutiner att vi har avlastningssamtal och har kontakt med vĂ„ra handledare som hjĂ€lper oss att processa det hĂ€r.

Samtidigt finns vetskapen om att det samtal man har med personen vid ett suicidlarm kan ha stor betydelse. Man kan fÄ dem att tÀnka i andra banor och bryta en negativ tanke, sÀger PÀr Lundh.

– MĂ„nga av de vi möter ursĂ€ktar sig lite grann och tycker att vi kanske har nĂ„got viktigare för oss, men dĂ„ försöker vi förklara att du Ă€r det viktigaste för oss just nu. Vi vet att samtalet kan göra skillnad, och det har vi fĂ„tt bekrĂ€ftelse pĂ„ flera gĂ„nger, att man trĂ€ffat pĂ„ folk nĂ„gra Ă„r senare som faktiskt kommer fram och tackar.

Fakta: Hit kan du vÀnda dig om du mÄr dÄligt

Ambulans, polis och rÀddningstjÀnst, akut 112, annars 11414.

VÄrdguiden, 1177, dygnet runt.

Jourhavande medmÀnniska, nÄs nattetid pÄ 08-702 16 80.

Jourhavande prÀst Àr öppen pÄ natten. Ring 112 och be att fÄ tala med jourhavande prÀst.

Giftinformationscentralen, 010-45 66 700, dygnet runt.

SjÀlvmordslinjen, tillgÀnglig via chatt och telefon 90 101 dygnet runt, varje dag.

FörĂ€ldralinjen, 020-85 20 00. Öppet vardagar klockan 10–15 samt torsdagskvĂ€llar 19.00–21.00.

Äldrelinjen, öppet vardagar 8-19 och helger 10-16 pĂ„ 020-22 22 33.

Fler hjÀlpinstanser gÄr att hitta pÄ mind.se

KĂ€lla: Mind

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om