Vilken lagstiftning som gÀller avgörs bland annat av om barnet Àr avsÀndare eller mottagare. Barnen som figurerar i filmerna skyddas arbetsrÀttsliga regler och det straffrÀttsliga regelverket till skydd för integriteten. För barnen som ser filmerna handlar det frÀmst om de regler som finns för marknadsföring.
Adina Schildt Gillion Àr jurist pÄ Cirio AdvokatbyrÄ och verksam vid Institutet för juridik och internet. En frÄga hon tycker Àr sÀrskilt intressant Àr barnens rÀtt till personlig integritet. Vad innebÀr det för ett barn att exponeras för tusentals, eller miljontals, tittare?
ââVĂ„rdnadshavare har bestĂ€mmanderĂ€tt över sina barn. Den rĂ€tten behöver förĂ€ldrar för att kunna utöva sin skyldighet att skydda barnet och i vissa fall hindra det frĂ„n att göra saker.
Bedöma konsekvenser
MÄnga tycker att det rÀcker om man frÄgar barnen om lov innan man publicerar nÄgot dÀr de Àr med, eller att om barnen sjÀlva vill göra filmer och lÀgga upp ska de fÄ göra det.
Adina Schildt Gillion tycker inte att det rÀcker att bara frÄga om lov. Som vuxen mÄste man, Àven om barnet sÀger ja, bedöma vilka konsekvenser en publicering kan fÄ.
ââOm man har ett barn som vill bli influerare â se till reglerna inom arbetsrĂ€tten sĂ„ att barnet inte riskerar jobba mer Ă€n tillĂ„tet och sĂ„ att barnet fĂ„r utföra arbetet. TĂ€nk ocksĂ„ över vilka pĂ„ de eventuella negativa konsekvenserna för ditt barn.
ââKanske bör man sĂ€rskilt fundera pĂ„ om det Ă€r nĂ„got som barnet senare kan tycka Ă€r jobbigt eller krĂ€nkande och om spridningen skulle kunna leda till att barnet utsĂ€tts för hat och hot.
Hon pĂ„pekar att det Ă€r rĂ€tt mycket vi inte lĂ„ter barnen bestĂ€mma för deras egen skull â för att de inte kan bedöma konsekvenserna av beslutet. Barn fĂ„r inte godis till kvĂ€llsmat och fĂ„r inte leka i snön i minusgrader utan ytterklĂ€der. SĂ„ varför överlĂ„ta beslut om publicering pĂ„ sociala medier till dem?
TÀnka över grÀnser
Adina Schildt Gillion skiljer pÄ "sharenting" och "kommersiell sharenting".
ââSharenting kan sĂ€gas vara bilder, filmer eller annan information, Ă€ven text och ljud, som publiceras om barnet av vĂ„rdnadshavare. Kommersiell sharenting innebĂ€r att det finns ett kommersiellt intresse, men det behöver inte betyda att man fĂ„r pengar varje gĂ„ng.
Hon brukar ta upp exempel pÄ grÀnser dÀr man som förÀlder sÀrskilt bör tÀnka till innan man publicerar nÄgot om sitt barn.
ââPublicerar man vĂ€ldigt privata saker, som nĂ€r man ser barnet gĂ„ pĂ„ toa, springer runt naken eller om man informerar allvarliga sjukdomar, som cancer, bör man reflektera kring vad lagen sĂ€ger och om publiceringen kan fĂ„ en negativ inverkan för barnet.
ââOm man filmar och publicerar till exempel panikattacker och utbrott finns det sĂ€kert ofta goda intentioner bakom. Man kanske vill ge tröst till andra förĂ€ldrar och undvika att mĂ„la upp en perfekt yta. Men en sĂ„n publicering kan ske lite vĂ€l mycket pĂ„ barnets bekostnad.
ââHar man nĂ„gon gĂ„ng publicerat nĂ„got kan man inte ta tillbaka det. Det kan ha laddats ner och spridits vidare.
Utföra arbete
Barn under 13 Är fÄr som huvudregel inte arbeta. I vissa fall fÄr de utföra visst lÀttare arbete, men bara om det finns ett tillstÄnd frÄn Arbetsmiljöverket. Det Àr inte alltid lÀtt att avgöra om barn som figurerar i klipp pÄ Youtube eller Tiktok utför arbete enligt lagens mening.
Adina Schildt Gillion tar som exempel att förÀldrarna gör reklam för barnmat och barnet sitter med i bakgrunden och Àter av maten, precis som det ÀndÄ skulle gjort. DÄ Àr det svÄrt att avgöra om det verkligen kan sÀgas utföra arbete.
ââMen om man gör reklam för till exempel blöjor och barnet behöver vara pĂ„ en viss plats och ha vissa saker pĂ„ sig för att det ska filmas och spridas, dĂ„ kan man kanske tala om att barnet utför arbete. Behövde man pausa barnets lekdag för att det skulle vara med i reklamen?
ââMan har inte testat rĂ€ttsligt hur det ser ut med influerarbarn och barn till kommersiella influerare och var grĂ€nsen för att utföra arbete gĂ„r i det hĂ€r sammanhangen.
Hon Àr inte sÀker pÄ att alla influerarförÀldrar och förÀldrar till barninfluerare verkligen har koll pÄ att det finns lagstiftning man bör förhÄlla sig till.
ââVissa av barnen verkar Ă€ndĂ„ utföra arbete och Ă€gna mycket tid Ă„t reklamkampanjer. Har förĂ€ldrarna alltid inhĂ€mtat intyg av Arbetsmiljöverket innan de spelas in?
Vill se utredning
Barninfluerare kan kopplas till sÄ mÄnga olika regelverk att ingen har tagit nÄgot övergripande ansvar. Adina Schildt Gillion tycker att frÄgan borde utredas ordentligt.
ââJag skulle gĂ€rna se en statlig utredning som tog ett helhetsgrepp pĂ„ frĂ„gan och utredde om vi i dag har en fullgod lagstiftning.
Men hon Àr inte övertygad om att det Àr lagstiftning som Àr svaret. Till exempel skulle man kunna se över möjligheterna att upprÀtta etiska branschregler och upprÀtta branschinterna kontrollsystem likt de pressetiska reglerna.
Hon skulle ocksÄ gÀrna se att man utreder om vi i dag har ett tillrÀckligt starkt skydd nÀr barn exponeras i sociala medier och om man tagit höjd för den intressekonflikt som kan uppstÄ nÀr förÀldern Ä ena sidan har intresse av att bedriva en lönsam influerarverksamhet som delvis innebÀr att exponera barnet, Ä andra sidan intresse av att skydda barnets personliga integritet.
Adina Schildt Gillion tillÀgger att det handlar om de mest extrema fallen, nÀr man ser att barn faktiskt riskerar att skadas av publiceringen. Att förÀldrar beslutar att exponera sina barn dÄ och dÄ i sociala medier kanske snarare gÄr att jÀmstÀlla med att förÀldrar brukar bestÀmma om barn fÄr skÄdespela eller utöva sport pÄ elitnivÄ.