Under Ärets första mÄnad har Sverige drabbats av en vÄldsvÄg av sÀllan skÄdat slag. 35 skjutningar och 16 sprÀngningar blev siffrorna för januari.
Och vÄldet riskerar att ge konsekvenser för tilliten i samhÀllet i stort, enligt Lars TrÀgÄrdh, professor i historia och civilsamhÀlleskunskap vid Marie Cederschiöld högskola. Han har lÀnge forskat om samhÀllstillit.
ââGĂ€ngkriminaliteten nu, och oron över att polisen inte har koll pĂ„ vad som hĂ€nder, i kölvattnet av en pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt ganska problematisk invandrings- och integrationspolitik, det Ă€r orosmoment som pĂ„ sikt kan fĂ„ förödande konsekvenser för tilliten och förtroendet, sĂ€ger han.
Men, lÀgger han till, det handlar inte bara om misslyckad integrationspolitik, utan Àven om att den yngre generationen har andra vÀrderingar Àn tidigare generationer.
ââYngre mĂ€nniskor i dag Ă€r mer intresserade av rĂ€ttigheter Ă€n av plikter, om man vill uttrycka det lite konkret. En strĂ€ng moral som betonar plikter och skötsamhet har kommit att fĂ„ stĂ„ tillbaka för en högre tolerans för att utnyttja systemet, smĂ„fusk, och i allmĂ€nhet mer intresse för rĂ€ttigheter Ă€n för plikter och ansvar.
"Misstro kostar pengar"
SamhÀllstilliten kan delas upp i tre ben. Medborgarnas förtroende för staten och institutioner, statens förtroende för medborgarna och mellanmÀnsklig tillit, som medborgarna kÀnner till varandra.
ââMotsatsen Ă€r misstro, som skapar vad ekonomer ibland kallar för transaktionskostnader, dĂ€r man mĂ„ste skydda sig pĂ„ olika sĂ€tt mot opĂ„litliga medmĂ€nniskor och korrupta politiker. Man mĂ„ste ha övervakning, jurister, polisiĂ€r övervakning och sĂ„ vidare. Allt det dĂ€r kostar jĂ€ttemycket pengar, sĂ€ger Lars TrĂ€gĂ„rdh.
Sverige har lÀnge stuckit ut som ett högtillitsamhÀlle, tillsammans med de andra nordiska lÀnderna. AlltsÄ att vi generellt har hög tillit till andra medborgare och till institutioner, sÄvÀl privata som offentliga. Men Àven förtroendet som myndigheter och företag har till medborgarna.
ââAtt vi i Norden har lyckats vara sĂ„ framgĂ„ngsrika har att göra med att vi har ett vĂ€lfungerande samhĂ€lle i ett tillitsperspektiv som gör att vi Ă€r mycket mer effektiva, saker och ting kostar mycket mindre. Vi har rĂ„d med en vĂ€lfĂ€rdsstat, delvis för att vi inte behöver lĂ€gga ner sĂ„dana oerhörda resurser pĂ„ övervakning.
PÄ vÀg bort frÄn högtillitsamhÀlle
Men nu kan vi alltsÄ vara pÄ vÀg bort frÄn högtillitsamhÀllet, delvis för att det finns tendenser till att en liten minoritet konsekvent utnyttjar tilliten genom kriminell verksamhet, enligt TrÀgÄrdh.
ââValet vi stĂ„r inför nu Ă€r tillit eller kontroll. Ett tillitssamhĂ€lle fungerar bara sĂ„ lĂ€nge som alla mĂ€nniskor Ă€r pĂ„litliga. I och med kriminaliteten som vi ser nu blir trycket starkt pĂ„ politiker att förstĂ€rka kontroll och polisiĂ€r verksamhet.
Samtidigt finns det en bred politisk konsensus kring hur man ska hantera brottsfrÄgor, sÀger TrÀgÄrdh, vilket kan vara positivt pÄ sikt.
ââOm medborgarna kĂ€nner att "fan vad jobbigt det Ă€r just nu, men regeringen gör ju nĂ„gonting", dĂ„ kan det faktiskt förstĂ€rka tilliten. Om man kĂ€nner att det hĂ€r Ă€r bara en tidsfrĂ„ga, det kommer att gĂ„ över.
Tillit Àr dock en seg vÀrdering, sÀger han, som inte Àndras över en natt. Men i sin forskning har han kunnat se en stark negativ utveckling vad gÀller tillit till lokalsamhÀllet i vissa kommuner, i smÄlÀndska Lessebo till exempel.
ââSitter du i Lessebo och hör att det Ă€r gĂ€ngkriminalitet och mord i VĂ€xjö sĂ„ pĂ„verkar det Ă€ven dig. Och likadant om du hör om sprĂ€ngningar och mord i StockholmsomrĂ„det. Visst pĂ„verkar det Ă€ven dem som Ă€r utanför Stockholm. Det pĂ„verkar den allmĂ€nna kĂ€nslan av vart vi Ă€r pĂ„ vĂ€g i det svenska samhĂ€llet.