En person som misstÀnks för brott har rÀtt att vara tyst och behöver inte medverka till utredningen av sin egen skuld. Det Àr en viktig princip som slÄs fast i förundersökningskungörelsens tolfte paragraf. Och fler misstÀnkta ser till att utnyttja den hÀr rÀttigheten, enligt flera erfarna utredare inom polisen som TT talat med. Bilden delas av advokater:
ââDet har spridit sig inom vidare kretsar, och det har blivit nĂ€rmast utgĂ„ngspunkten för mĂ„nga misstĂ€nkta att man vĂ€ljer den vĂ€gen, vare sig det Ă€r bra eller inte, sĂ€ger mĂ„ngĂ„rige försvarsadvokaten Johan Eriksson.
Förhör pÄ Instagram
Advokatkollegan Frida Wallin upplever Àven hon att fler misstÀnkta i dag Àn nÀr hon började i yrket sÀger till henne att de inte vill prata.
ââDe misstĂ€nkta har blivit betydligt mer medvetna om den rĂ€ttigheten, att man inte behöver prata i förhör. Men de har ocksĂ„ blivit medvetna om att det hĂ€r kommer bli offentligt om det gĂ„r till Ă„tal. Man vill inte ha snackat och rĂ„kat sĂ€ga för mycket inför andra som kan vara misstĂ€nkta i samma Ă€rende, sĂ€ger Frida Wallin.
Hon tror ocksÄ det spelar roll att förhör lÀcker ut pÄ sajter som Flashback och sociala medier.
ââJag hörde sĂ„ sent som hĂ€romdagen ett ljudbandsförhör med en av mina klienter som lĂ„g ute pĂ„ ett Instagramkonto, berĂ€ttar hon.
Anpassar sig
En annan förklaring kan vara att en del försvarsadvokater ser det som taktiskt att rÄda klienten att vara tyst.
ââJag upplever att man ser i dag att lite yngre kollegor ger alla sina klienter rĂ„det att vara tysta rakt igenom och det har att göra med oerfarenhet tror jag.
TT: Vad blir konsekvensen?
ââI en hel del fall skulle jag sĂ€ga att klienterna biter sig i svansen, för mĂ„nga gĂ„nger nĂ€r de lĂ€mnar en förklaring som Ă€r med sanningen överensstĂ€mmande och den gĂ„r att kolla upp sĂ„ kanske de blir slĂ€ppta.
Flera utredare som TT talat med pekar pÄ negativa följder av med tystnadskulturen. Brott blir mer svÄrutredda och i vissa fall Àr misstÀnkta tysta hela utredningen för att sedan, nÀr de vet vilken bevisning som finns mot dem, anpassa sitt försvar till domstolsförhandlingen.
Kommer inte att hjÀlpa
ââDen förklaringen blir ibland sĂ„ bra att den förtar bevisvĂ€rdet av det som Ă„klagaren pĂ„stĂ„r, sĂ€ger Johan Eriksson, men poĂ€ngterar samtidigt:
ââDet stĂ„r domstolarna fritt att sĂ€ga att förklaringen framstĂ„r som en efterhandskonstruktion, och att bevisvĂ€rdet av det den misstĂ€nkte sĂ€ger Ă€r lĂ€gre i en situation dĂ€r du redan tagit del av bevisningen.
Johan Eriksson har reagerat pÄ ett aggressivt tonfall som finns i debatten mot dem som utnyttjar sin rÀtt att inte yttra sig.
ââVad Ă€r det man vill sĂ€ga egentligen? Jo, att om de misstĂ€nkta pratade mer skulle de hjĂ€lpa oss att utreda brott. Det vill sĂ€ga att det som vi har bestĂ€mt, det som stĂ„r i förundersökningskungörelsens tolfte paragraf, det Ă€r dĂ„ligt att anvĂ€nda sig av det.
Eriksson tycker att man kan se frÄgan ur ett bevisperspektiv:
ââHar man full bevisning sĂ„ fĂ„r vĂ€l folk hĂ„lla tyst och sitta dĂ€r och vĂ€nta tills det Ă€r klart. Har man inte tillrĂ€cklig bevisning sĂ„ ska man nog inte gĂ„ runt och förvĂ€nta sig att den som Ă€r misstĂ€nkt kommer att hjĂ€lpa till.