Vill få rika länder att öppna klimatplånboken

Redan 2009 på klimattoppmötet i Köpenhamn lovade världens rika länder att bidra med 100 miljarder dollar om året för att finansiera klimatomställningen i fattigare länder.

Men det har gått trögt. Senaste sammanräkningen från 2019 visar att man är uppe i omkring 80 miljarder dollar.

För att förhandlingarna i Glasgow ska kunna gå i lås är det nödvändigt att givarländerna öppnar plånböckerna, anser klimat- och miljöminister Per Bolund (MP).

– Det är fullständigt avgörande. Förhandlingarna kommer inte att gå i mål om inte vi gör vår del, säger han.

– Det är uppenbart att klimatförhandlingarna bygger på förtroende och om inte vi rika länder levererar på det som vi har lovat tidigare, så kommer det förtroendet inte att finnas.

Press på de rika

Fattigare länder hänvisar i sina nationella klimatplaner som skickats in inför mötet, att deras ambitioner för att få ner koldioxidutsläppen bygger på att finansieringen först kommit på plats. Om inte de rika länderna gör sin del, vill och kan inte heller de göra större åtaganden.

Per Bolund tycker sig se att det börjat röra på sig bland givarländerna de senaste månaderna, med ökade löften från bland annat EU och USA.

Han hoppas också att det svenska beskedet om fördubblat klimatbistånd ska öka pressen på andra länder.

– Sverige både kan och ska göra mer för att hjälpa fattiga länder att att minska sina utsläpp och anpassa sina samhällen till klimatförändringar, säger Per Bolund.

Fördubblat klimatbistånd

Regeringen vill att det svenska klimatbiståndet ska fördubblas till 15 miljarder kronor fram till 2025, jämfört med 2019. Pengarna kommer inte att tas från bistånd som redan ges utan kommer att vara utöver det, enligt Per Bolund (MP). Men biståndsmålet på en procent av BNI ligger fast.

Biståndsminister Per Olsson Fridh (MP) framhåller att utvecklade länder har ett särskilt ansvar att bidra till fattigare länders klimatomställning.

– Tiden är knapp, inte minst för människor som redan befinner sig i fattigdom och utsatthet, säger han.

– Sverige är en ledande aktör. Men nu krävs det mer av alla och envar, även av oss.