Språkkrav för medborgarskap kan dröja

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson anser att språkkunskaper är nyckeln in i det svenska samhället, inte minst för att få ett jobb.

– Det måste göras reformer som uppmuntrar till och ökar möjligheten att komma in i det svenska samhället, säger han.

Utredningen, som är en del av januariöverenskommelsen mellan regeringen, C och L, föreslår att alla som ansöker om att bli medborgare ska göra ett särskilt prov i svenska och samhällskunskap.

Äldre undantas

Kravet ska gälla alla sökande mellan 16 och 66 år.

– Vi vet att det är svårare att lära sig språk när man blir äldre, och när det gäller barn så räknar vi med att om de söker om medborgarskap när de är under 16 år så har de gått i svensk skola, säger utredaren Mari Andersson.

Även äldre personer som har gått i svensk skola och som har godkända betyg i ämnena från årskurs nio, gymnasiet eller motsvarande kurser på komvux slipper göra proven. Det gäller också godkända betyg från den högsta kursen på SFI.

Tanken är att proven ska beställas av Skolverket och arrangeras av statliga universitet och högskolor runt om i landet, på ett liknande sätt som högskoleprovet anordnas i dag. Proven föreslås vara digitala.

För godkänt prov kommer det att krävas kunskaper på nybörjarnivå för skriftliga och muntliga färdigheter och på en högre nivå för läs- och hörförståelse.

Proven ska bekostas av den enskilde, och beräknas kosta ungefär 2 000 kronor för ett svenskprov respektive 500 kronor för ett samhällskunskapsprov.

Färre som ansöker

Både kostnaden för proven och kraven i sig gör att både utredaren och ministern räknar med att färre kommer att ansöka och få svenskt medborgarskap.

– Det ligger i sakens natur att om man sätter upp ett sådant här krav, så kommer färre att söka för de tror kanske inte att de klarar proven. Och det kommer också finnas en del som misslyckas, säger Morgan Johansson.

Förslaget går nu ut på remiss och ambitionen är att riksdagen ska besluta om de nya reglerna före nästa val. Men införandet kan ta tid. Utredaren föreslår den 1 januari 2025, bland annat för att det tar lång tid att konstruera provet.

– Det här är ett angeläget förslag och vi hoppas att det kan genomföras före 2025. Samtidigt förstår jag att detta är en stor organisatorisk utmaning, säger Johansson.