Flera andra talare ville ocksÄ se landsdagarna sÀga ja till en motion frÄn Ungsvenskarna om tydligare hÄllning om assimilation och Ätervandring. Motionen krÀvde partistyrelsen pÄ konkreta mÄl för hur mÄnga som ska Ätervandra, inom "rimlighetens och den internationella rÀttens grÀnser".
ââVarför ska vi inte fortsĂ€tta att vara rösten för en hĂ„rd linje i migrationsfrĂ„gan? Försöker vi bli en del av det etablissemang vi sjĂ€lva sĂ€ger oss bekĂ€mpa, undrade Rebecka Fallenkvist, Stockholm, och pĂ„minde Ă„hörarna om att att SD "inte Ă€r M eller KD."
Men motionen frÄn Ungsvenskarna röstades ned, en klar majoritet stödde partistyrelsens förslag pÄ inriktning för Ätervandring och integration.
Sansa er
ââJag har otroligt svĂ„rt för kraftigt överdriven retorik, sade Mattias Karlsson frĂ„n partistyrelsen nĂ€r han kritiserade de ombud som hĂ€vdade att partiledningens politik för Ă„tervandring och mot mĂ„ngkultur Ă€r för vek.
ââUngdomlig entusiasm Ă€r bra, men sansa er lite grann, sade Karlsson.
Det inriktningsprogram som antogs sÀger att asylinvandringen ska stoppas och mottagandet av kvotflyktingar pausas. à tervandring ska uppmuntras för alla i utanförskap. Men nÄgot mÄl med siffror blir det inte.
Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson, gjorde klart att mÄlet Àr att noll personer ska vÀlja att söka asyl i Sverige.
ââOch sĂ„ mĂ„nga som möjligt av de personer som lever hĂ€r utan att ha lyckats att integrera sig, försörja sig eller lĂ€ra sig svenska och som visar en bestĂ„ende ovilja att göra det bör Ă„tervĂ€nda till sina hemlĂ€nder, sade Aspling i debatten.
Bortre grÀns
I avsnittet om integration i det nu antagna inriktningsprogrammet stÄr det att Sverigedemokraterna vill ha en kravbaserad integrationspolitik, men ocksÄ en "integrationspolitisk bortre grÀns". Det anges som en grÀns dÀr personer ska hjÀlpas att ÄtervÀnda hem.
ââDet Ă€r en sĂ„dan frĂ„ga som man mĂ„ste utreda och tĂ€nka över noga. Men att det ska finnas en bortre grĂ€ns Ă€r klart, sĂ€ger Ludvig Aspling.
ââMen vi kan inte ha situation med personer som bor i Sverige Ă„rtionden efter Ă„rtionden men som lever pĂ„ försörjningsstöd och olika transfereringar, som inte lĂ€r sig svenska och som aldrig riktigt blir en del av det hĂ€r landet. Det hĂ€r utanförskapet riskerar att gĂ„ i arv.
Han beskriver att personer ska hjÀlpas till det SD uppmuntrar till. Inspiration kan hÀmtas i Danmark.
ââDĂ€r arbetar myndigheter med uppsökande verksamhet till exempel, sĂ€ger Ludvig Aspling.
ââDet betyder inte att man pekar ut nĂ„gon som mindre vĂ€rd eller att nĂ„gon Ă€r oönskad eller sĂ„, det handlar om att hitta en lĂ„ngsiktigt hĂ„llbar lösning för alla inblandade.