Regeringen vill sänka den så kallade reduktionsplikten, inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel, till EU:s lägsta nivå, sex procent.
Det kan skapa problem, enligt Cecilia Hermansson.
– I och med att man gör den här förändringen där man sänker kvoten till sex procent så skapar man ett hål som måste fyllas med något annat för att man ska kunna nå de här målen 2030, säger hon.
Reduktionsplikten står för ungefär hälften av den minskning av utsläppen som Sverige måste göra för att klara klimatmålen till 2030.
En minskning av reduktionsplikten till sex procent skulle öka utsläppen med fem till sex miljoner ton koldioxid.
– I ord står man upp för de klimatpolitiska målen, men när det gäller politiken så skapar man en uppförsbacke, och det måste vi se hur man kommer klara, säger Hermansson.
– Regeringen kan inte säga att vi inte kan klara våra mål, för sedan kommer EU:s mål i stället och de är ganska likvärdiga.
Det innebär att Sverige kan behöva köpa utsläppsrätter från andra länder, enligt Hermansson.
– Det skulle kunna bli kostsamt om vi inte når upp till de mål som EU har ställt upp, säger Cecilia Hermansson.
Rättad: En tidigare version innehöll en felaktig uppgift om hur stor ökning av koldioxidutsläppen som beräknas ske vid en minskning av reduktionsplikten till sex procent.