S: Inför språkkrav för uppehållstillstånd

– Vi har alldeles för många som bor i Sverige som har bristande språkkunskaper och bristande kunskaper om det svenska samhället. Ska du bo här, så behövs det, säger han till TT på en presskonferens.

Sedan juli 2021 måste den som beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige uppfylla särskilda krav om bland annat försörjning. Nu föreslås kraven skärpas ytterligare och innefatta tester i svenska och samhällskunskap.

Förslaget är inte till för att färre personer ska få uppehållstillstånd, även om det kan väntas ha den effekten, säger Anders Ygeman (S).

– Det är klart att sätter man ribban så här högt så kommer färre att få permanent uppehållstillstånd. Men det här handlar om att de som vill bo i Sverige ska veta vad som gäller.

En utredare tillsätts

Hur testerna ska gå till är oklart, men regeringen önskar att de kan genomföras i ett och samma prov. En utredare ska bedöma vilka myndigheter som är lämpliga att ansvara.

Kraven för svenska föreslås motsvara nivå C på SFI, vilket innebär ganska hög förmåga att prata, lyssna, läsa och skriva svenska i "vanliga situationer" i vardags-, studie- och arbetsliv. I samhällskunskap finns inte motsvarande nivåer som för språkkunskap utan där ska utredaren göra en bedömning av vad som är lämpligt.

– Jag tror att man tidigare har tänkt att, genom att ha SFI, att de allra flesta tillgodogör sig de här kunskaperna även utan prov. Men det har visat sig att för få gör det, säger Anders Ygeman (S).

M: För lite för sent

Barn eller väldigt gamla personer som inte kan förväntas lära sig det som behövs föreslås undantas från de nya reglerna.

2019 tillsatte regeringen en utredning om liknande, men skarpare, krav för att bli svensk medborgare. Förslaget har varit på remiss och är nu på beredning.

Maria Malmer Stenergard, migrations- och socialförsäkringspolitisk talesperson (M) är inte imponerad av åtgärden:

"Socialdemokraterna gör återigen det de är bäst på och tillsätter en utredning när det som behövs är konkreta förslag. Hade S menat allvar hade de kunnat rösta ja till det lagförslag som vi lade på riksdagens bord för ett år sedan. Språket är en avgörande del för integrationen", säger hon i en skriftlig kommentar.