Regeringen hoppas att Sverige ska kunna bli Natomedlem till Natotoppmötet 11â12 juli.
För Försvarsmakten skulle medlemskapet innebÀra att man fullt ut kan delta i alliansens försvarsplanering. NÄgot som underlÀttar Natoanpassningen av försvaret.
ââDrar det inte ut pĂ„ tiden, vi talar om nĂ€rtid, dĂ„ har det inte sĂ„ stor betydelse, sĂ€ger Pekkari, chef för strategienheten vid försvarsstaben.
Men dröjer medlemskapet kanske Är börjar problem uppstÄ.
ââDĂ„ handlar det om vĂ„rt samarbete med Finland. Det blir svĂ„rare, eftersom de mĂ„ste fokusera pĂ„ att utveckla sig inom ramen för Nato, sĂ€ger Pekkari.
Jobb att göra
Han pÄpekar att Nato och Natos försvarsplanering Àr under stÀndig utveckling.
ââDet bĂ€sta Ă€r att vi kommer med nu, sĂ„ vi kan vara med i processen frĂ„n början, sĂ€ger Pekkari.
Sverige har dock under lÄng tid varit en nÀra partner till Nato och vet mycket om hur alliansen fungerar.
ââSĂ„ helt överraskande blir det ju inte, men den dagen vi blir medlemmar sĂ„ har vi ett arbete att göra, sĂ€ger Pekkari
Regeringen har till exempel som ambition att svenska Gripenplan ska delta i Natos luftpatrullering, "air policing", över Ăstersjön och Baltikum.
ââDet finns praktiska begrĂ€nsningar för hur fort man kan göra sĂ„dana saker, som personal och materiel, naturligtvis, sĂ€ger Pekkari.
ââSedan mĂ„ste legala förutsĂ€ttningar vara pĂ„ plats ocksĂ„.
Nya insatsregler
Det handlar bland annat om att Àndra de insatsregler som gÀller för svenska piloter i dag. Dagens regler Àr uppbyggt pÄ att verka i Sverige och i försvaret av Sverige. I Nato kan svenskt stridsflyg komma att sÀttas in för att försvara andra NatolÀnder.
TT: Kommer Nato att ta över det svenska flygvapnet?
ââVi gör förberedelser för att kunna ingĂ„ i det integrerade luft- och robotförsvaret inom Nato. DĂ€rmed inte sagt att vĂ„rt flygvapen eller delar av det lĂ€mnas över. Det beslutas frĂ„n fall till fall, sĂ€ger Pekkari.
Regeringen vill ocksÄ att Sverige ska kunna bidra med markstridskrafter till NatolÀndernas roterande styrkor i de baltiska lÀnderna.
TT: Hur snabbt kan vi börja med det?
ââDet beror helt pĂ„ vad vi ska bidra med. Det Ă€r stor skillnad pĂ„ olika förbandstyper och omfattningen. Vi har inte fĂ„tt nĂ„got sĂ„dant uppdrag frĂ„n regeringen Ă€n, sĂ€ger Pekkari.
Hemliga planer
Nato hÄller pÄ att ta fram nya hemliga regionala försvarsplaner för Europa, som ska antas pÄ toppmötet i juli. Eftersom Sverige inte Àr medlem sÄ kan Nato inte ta med Sverige i planen för Nordens försvar.
ââNĂ€r vi blir allierade sĂ„ förĂ€ndras förutsĂ€ttningarna för Nato, inte minst för försvaret av Norden, sĂ€ger Pekkari.
Han pÄpekar att Norden Àr en geografiskt sammanhÀngande enhet som försvaras bÀst tillsammans.
ââDĂ„ gĂ€ller det att ta fram de lösningarna och det Ă€r den försvarsplaneringen vi dĂ„ behöver göra nĂ€r vi blir medlemmar.
Sverige har dock redan nu, i vÀntan pÄ medlemskap, fÄtt tillfÀlliga mÄl av Nato för vilken militÀr förmÄga Försvarsmakten behöver.
Brigad i norr?
I media har det nÀmnts att Sverige kan fÄ i uppgift att ha en brigad redo för att tillsammans med Norge och Finland försvara norra Norden.
ââNĂ„got sĂ„dant skulle kunna bli resultatet, men det finns inget sĂ„dant resultat nu, sĂ€ger Pekkari.
Sverige kan ocksĂ„ bidra till försvaret av andra NatolĂ€nder genom att vara ett "basomrĂ„de" för de Natoallierades mark-, flyg- och marinstridskrafter. Ăven det kommer att innebĂ€r anpassningar, till exempel att försvarsalliansen har vapenlager pĂ„ svensk mark.
ââVi ska kunna bidra till alliansen precis som alliansen ska kunna bidra till oss, sĂ€ger Pekkari.