Beskedet frÄn regeringen om att den vill skicka en vÀpnad styrka för evakuering av svenskar i Sudan innebÀr ett risktagande.
ââDen största faran Ă€r att man kommer in i en osĂ€ker sĂ€kerhetspolitisk situation dĂ€r man inte vet var de vĂ€pnade förbanden finns, och om de Ă€r beredda att skjuta, konstaterar Hallenberg som i en första reaktion inte kan minnas nĂ€r Sverige senaste var med om en liknande, vĂ€pnad evakuering.
Samarbete nödvÀndigt
Utrikesminister Tobias Billström (M) öppnar för samarbete med andra lÀnder vid en evakuering, nÄgot som Hallenberg sÀger Àr nödvÀndigt.
ââJag tror att detta snarast handlar om gemensamma insatser, dĂ€r fler Ă€r inblandade, Ă€n att Sverige skulle kunna göra det sjĂ€lv.
Det Àr dessutom stor skillnad mellan att ha övat pÄ liknande insatser och att genomföra det nÀr lÀget Àr skarpt och osÀkert med stora risker.
ââDet som oroar mig Ă€r att Sverige inte har sĂ„ stor erfarenhet av sĂ„dana hĂ€r evakueringar. USA har det, Frankrike har det och Ă€ven Israel, sĂ€ger Hallenberg som Ă€r professor emeritus i statsvetenskap pĂ„ Försvarshögskolan och verksam pĂ„ Utrikespolitiska institutet.
Han reflekterar ocksÄ över att USA har omkring 16 000 medborgare i landet, medan Sverige sÀger att det finns omkring 100 svenska medborgare.
Fartyg behövs
Sedan finns den rent praktiska frÄgan om hur evakueringen ska gÄ till: med flygplan, helikopter, via landsvÀgar eller fartyg? Strider rasar vid flygplatsen i huvudstaden Khartum och lÀget pÄ marken Àr osÀkert.
ââDĂ„ fĂ„r man möjligen tĂ€nka sig fartyg. Men Sverige har ju inga fartyg som kan anvĂ€ndas. DĂ„ fĂ„r man vĂ€nda sig till USA, eller kanske Saudiarabien, sĂ€ger Hallenberg med sĂ€kerhetspolitik som specialitet.
DĂ€remot ser han inga direkta problem med det internationella regelverket.
ââAtt rĂ€dda medborgare utomlands som Ă€r i fara, det gör mĂ„nga lĂ€nder. Om det egna landets medborgare Ă€r skadade eller i fara sĂ„ har man ganska stora befogenheter att gripa in för att rĂ€dda dem.