Därför talar partierna så mycket om häktningar

2018 skärptes minimistraffet för grovt vapenbrott till två års fängelse. Det innebär inte bara att den som döms för detta numer får sitta av mer tid på anstalt, utan även att häktningspresumtion ska gälla vid misstänkt grovt vapenbrott – det som ibland kallas "obligatorisk häktning". Den gränsen går nämligen just vid minimistraff på två års fängelse.

Detta har beskrivits som en viktig del i kampen mot de kriminella nätverken, då fler personer med koppling till dessa och som tagits med vapen nu kan frihetsberövas.

En koll som TT gjort med partierna inför valet visar att samtliga vill att obligatorisk häktning ska gälla för än fler brott, utom Vänsterpartiet som vill att frågan ska utredas.

Socialdemokraterna vill exempelvis lösa detta genom att sänka gränsen så att häktningspresumtionen gäller för samtliga brott med minimistraffet 1,5 års fängelse. Samtidigt vill S höja minimistraffet för rån till just 1,5 års fängelse.

– Om en ungdom har blivit rånad eller allvarligt misshandlad borde man inte behöva träffa förövaren på gatan dagen efter, har statsminister Magdalena Andersson (S) sagt.

Moderaterna vill gå ännu längre och har föreslagit att obligatorisk häktning ska gälla vid straffminimum om ett års fängelse.

Samma krav

Men någon "obligatorisk" häktning finns egentligen inte. Utöver nuvarande tvåårsregel måste precis som alltid vissa andra förutsättningar vara uppfyllda för att någon ska kunna häktas.

– Så det är inte så att man häktas automatiskt, utan en domstol måste fortfarande titta på om det finns minst ett av de tre häktningsskälen, alltså om det finns risk att personen fortsätter begå brott, förstör eller påverkar bevisningen eller att det finns flyktfara, säger Dennis Martinsson, doktor i straffrätt.

Man måste också fortfarande vara på sannolika skäl misstänkt. Men tvåårsregeln ger absolut starkare skäl att häkta och en sänkning av gränsen skulle med stor sannolikhet leda till att fler häktade.

– Om tvåårsregeln ändras till 1,5 år, eller ett år, så kommer det bli en utvidgning av vilka som kan häktas, säger Dennis Martinsson.

Inget "direkt"

Ett annat begrepp som ibland hörs är "direkthäktning", vilket måste tolkas som en omformulering av "obligatorisk häktning" då inga partier än så länge kommit med något förslag om att ordningen för hur häktningar går till – att åklagare begär någon häktad och domstol beslutar om saken vid en förhandling – ska ändras.

– Det är ju en domstol som måste titta på att förutsättningarna för häktning är uppfyllda. Det är aldrig så att det är en enskild polis eller åklagare som kan häkta någon, så det här med "direkthäktning" kanske leder tanken fel, säger Dennis Martinsson.

Han ser två tendenser när det kommer till häktningar, och hur politiker resonerar kring dessa:

– Häktning generellt börjar användas som ett skäl i sig för att genomföra straffskärpningar och det tycker jag är något nytt, i alla fall i den här utsträckningen.

Efterlyser nedkylning

Han anser också att politiker ibland pratar om häktning som om det vore ett straff, när det framförallt är ett verktyg för polis och åklagare under förundersökningen.

– Även om man häktas betyder inte det att man åtalas så småningom. Och även om man åtalas betyder inte det att man fälls. Jag skulle efterlysa en viss nedkylning kring hur man pratar om häktning, för ibland pratar man om det som att det vore ett straff och det är det inte, säger Martinsson.

En annan fråga som uppstår om politikernas förslag blir verklighet är hur alla frihetsberövade ska rymmas i landets häkten. Det har länge varit platsbrist – även nu är beläggningsgraden i princip 100 procent enligt Kriminalvården.

"Kriminalvårdens uppdrag är att ta emot misstänkta och dömda och för att klara det även framöver bygger vi ut anstalter och häkten över hela landet. Att förändringstakten inom det kriminalpolitiska området länge varit hög påverkar vår verksamhet. I vår senaste prognos, som vi lämnade till regeringen i juli, flaggar vi för ett fortsatt besvärligt läge vad gäller både platser och kompetensförsörjning. Den samlade effekten av ny lagstiftning är svår att överblicka och utgör därför en osäkerhet", säger generaldirektören Martin Holmgren i en skriftlig kommentar till TT.