Skyfallet i GĂ€vle en vĂ€ckarklocka – för alla

Det mesta av vattnet har runnit undan efter veckans skyfall i GĂ€vle. Nu blir det dags att dra lĂ€rdomar – bĂ„de för GĂ€vle och för andra.
–Alla kommuner behöver jĂ€mföra med regnet i GĂ€vleborg och göra berĂ€kningar, sĂ€ger Thomas Pettersson, professor pĂ„ Chalmers.

Att mindre vattendrag svÀmmade över var en stor del av problemet efter skyfallet i GÀvle. Men hÀr Àr det en cykelvÀg, under en trafikled, som blivit en liten damm. Vart vattenmassorna tar vÀgen Àr en central frÄga i skyddet mot skador efter skyfall.

Att mindre vattendrag svÀmmade över var en stor del av problemet efter skyfallet i GÀvle. Men hÀr Àr det en cykelvÀg, under en trafikled, som blivit en liten damm. Vart vattenmassorna tar vÀgen Àr en central frÄga i skyddet mot skador efter skyfall.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Olyckor2021-08-21 14:43

GÀvle fick 162 millimeter pÄ ett dygn, fram till onsdag morgon.

– Det Ă€r extremt mycket pĂ„ kort tid. Nu behöver vi göra mer djupgĂ„ende analyser. Olika omrĂ„den i GĂ€vle drabbades olika. Vi fĂ„r titta vidare pĂ„ detta, och hur vi kan minska riskerna i framtiden, konstaterar Jan Karlgren, teknisk chef i GĂ€vle kommun.

I takt med att mÀnniskans verksamhet förÀndrat jordens klimat, har vÀderhÀndelser vi sett som extrema blivit lite mer vanliga.

Skyfall eller blöt period

Stora mĂ€ngder regn hör dit. De kan indelas i tvĂ„ kategorier – Ă„ ena sidan blöta perioder med dagligt regn i veckor, Ă„ andra sidan skyfall med, i vĂ€rsta fall, extrema regnmĂ€ngder pĂ„ nĂ„gra timmar.

Följdverkningarna mÄste delvis hanteras olika, beroende pÄ vilket scenario av regn vi talar om. Vid ett skyfall Àr det viktigaste att vattenmassorna leds nÄgonstans dÀr de inte gör sÄ stor skada. Helst till ett vattendrag, förstÄs.

Vatten som blir stÄende högt pÄ bebyggda omrÄden vÄllar skador, och vatten som forsar fram pÄ fel stÀllen kan underminera vÀgar och byggnader genom att jord och grus spolas bort.

Att bygga dagvattensystem, alltsĂ„ gatubrunnar och rör, som klarar de mest extrema skyfallen – det Ă€r inte att tĂ€nka pĂ„. Det skulle bli fruktansvĂ€rt dyrt, och dessutom skulle man behöva grĂ€va i en massa stads- och tĂ€tortsmiljöer för att lĂ€gga ner enorma rör.

I stÀllet gÀller det att planera bebyggelse rÀtt, att göra berÀkningar av vart regnmassor frÄn eventuella skyfall tar vÀgen, och att ha god tillgÄng till pumpar.

Leda vattnet rÀtt

Men ocksÄ om att vidta ÄtgÀrder för att försöka leda vattenmassorna "rÀtt". Det kan handla om att bygga vallar, men lika gÀrna om att sÀnka till exempel en vÀgbank som stoppar vattnet.

– VĂ€gar har en stor potential, som skulle kunna utnyttjas mer. Man fĂ„r titta pĂ„ vĂ€gbanans höjd, och förebygga att vattnet rinner in i fastigheter, sĂ€ger Magnus BĂ€ckström, expert pĂ„ rörnĂ€t pĂ„ Svenskt vatten, som Ă€r branschorganisation för vatten och avlopp.

Risken Àr att översvÀmningsaspekten krockar med andra intressen, som att vÀgen ska vara plan och bra att köra pÄ.

– Vi behöver tĂ€nka utanför boxen nĂ€r vi bygger hus och vĂ€gar, anser BĂ€ckström.

AvstÄ frÄn att bygga

Att bo nÀra vatten Àr en riskfaktor, enligt experter pÄ omrÄdet. FrÀmst under "blöta perioder". Men man kan bo pÄ fel stÀlle Àven i förhÄllande till skyfall, till exempel i ett lÄgt omrÄde med höjder runt omkring.

– Gammal bebyggelse ligger i mĂ„nga fall pĂ„ lite högre punkter i landskapet, pĂ„pekar Magnus BĂ€ckström.

– Det bĂ€sta kan vara att inte exploatera vissa omrĂ„den som ligger riskfyllt till, utan lĂ„ta dem bli tĂ€nkta översvĂ€mningsomrĂ„den i stĂ€llet. Jag tror att vi kommer att landa dĂ€r, tillĂ€gger han.

I GÀvle var en stor del av problemet att mindre vattendrag, som Äar, svÀmmade över. De klarade inte att hjÀlpa regnvattnet nÄ fram till GavleÄn och Bottenhavet, bara nÄgra kilometer bort.

Dyrt att inte planera

Att göra simuleringar av vad som hÀnder vid ett extremt skyfall Àr ett mÄste, enligt experterna.

– Det kan kanske kostar ett par miljoner. Men att reparera skador i efterhand kan kosta enormt mycket pengar, sĂ€ger Thomas Pettersson, professor i vattenteknik pĂ„ Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Han tycker att alla kommuner nu mÄste stÀlla sig frÄgan: "Om vi fÄr lika mycket regn som GÀvle fick, vad hÀnder dÄ?"

Med dagens teknik och mÀtningar, till exempel av höjdskillnader, gÄr det att göra avancerade flödesberÀkningar av hur vatten strömmar.

– Även det som inte Ă€r normalt mĂ„ste man planera för, sĂ„ att man kan hantera situationen hjĂ€lpligt, och vidta förebyggande Ă„tgĂ€rder.

– Men den politiska viljan att avsĂ€tta medel för detta har nog inte alltid varit jĂ€ttestor, sĂ€ger Thomas Pettersson.

Fakta: Regn och risker

Regn som vÄllar problem kan i stora drag indelas i tvÄ kategorier: skyfall och blöta perioder.

Om det regnar, lite eller mycket, var eller varannan dag i flera veckor har man en blöt period. DÄ finns risk för att diken, Äar eller sjöar svÀmmar över, men ocksÄ för att markomrÄden blir vattensjuka och/eller instabila, med ras och skred som följd.

Ett skyfall kan ge mycket stora mÀngder regn pÄ kort tid, som nÄgra timmar. Hur stora följdverkningarna blir beror i första hand pÄ hur snabbt vattnet kan rinna undan till vattendrag och sjöar.

Man kan inte rÀkna med att tÀtorternas dagvattensystem, med rÀnnstensbrunnar och rör, ska klara skyfall som intrÀffar en gÄng pÄ 50 eller 100 Är. I stÀllet gÀller det att göra berÀkningar av vart regnvattnet kommer att ta vÀgen, var det samlas och hur man ska leda vattnet dit det gör minst skada.

Vid skyfall finns risk för ras pÄ grund av erosion. Vatten som forsar fram fÄr sÄ stor kraft att jord och grus under byggnader och vÀgar spolas bort.

I extrema fall kommer ett skyfall under en blöt period, sÄ att bÄda scenarierna upptrÀder samtidigt.

KÀlla: Chalmers tekniska högskola, Svenskt vatten, Statens geotekniska institut (SGI)

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!